Foto: Göran Adelsköld
TEMA: FJÄLLFjällforskningskonferensen i Ånn nyligen tog upp frågor som hade med en hållbar utveckling i fjällen att göra. Den tjänade också som en avstamp för ett fjällforskningsinstitut vid Mitthögskolan i Östersund. Olof Olsson, CBM, har dragit ett tungt lass vid anordnandet av konferensen. Han ger här ett axplock från den första, tvärvetenskapliga delen.

En hållbar utveckling med bibehållen biologisk mångfald i landets fjällområden var ett av syftena med en fjällforskningskonferens, som CBM var med om att anordna nyligen i jämtländska Ånn. Målet var att spegla kunskaps- och förvaltningsläget samt forskningsbehovet.

Konferensen varade under fyra dagar och samlade forskare och företrädare för olika sakområden. Den arrangerades tillsammans med Mitthögskolan, Forskningsrådsnämnden, Länsstyrelsen i Jämtlands län och WWF.

I anslutning till konferensen hölls dessutom ett jaktfalkssymposium, se även sidan 5. Totalt deltog ca 180 personer under någon del
av konferensen.

Evenemanget var också en avstamp för att bygga upp ett fjällforskningsinstitut på Mitthögskolan i Östersund. Tonvikten ska där ligga
på samhällsrelaterade aspekter av fjällförvaltningen.

Naturvårdsfundamentalister från storstäderna

De två första konferensdagarna var tvärvetenskapliga med betoning på samhälle och humaniora.

Kristina Persson, landshövdingen i Jämtlands län, betonade fördelen med en regional beslutsnivå för att både uppnå lokal förankring och en vidare överblick.

Hon uttryckte också en farhåga för ökade konflikter mellan lokalsamhällets intressen och ”en växande skara naturvårdsfundamentalister i storstäderna”.

Svår balansakt

Miljöminister Anna Lindh uttalade sig mycket kategoriskt emot jakt på varg i dagens läge.

Hon påtalade också svårigheten för politiker att finna en balans mellan olika särintressen för att uppnå en hållbar utveckling. Skoterfrågan nämndes som exempel.

– Vi har alla har ett stort ansvar för att bevara den biologiska mångfalden, påtalade hon. Detta gäller inte minst skogsbolagen vad gäller de fjällnära skogarna.

Nya krav på juridiken

Miljöjuristen Staffan Westerlund, Uppsala universitet, utgick från Riodeklarationen om hållbar utveckling, vars ursprung är Bruntlandskommissionen. Enligt den ska varje generation tillgodose sina behov utan att äventyra möjligheterna för kommande släkten.

– Helt nya krav ställs på juridiken och tankarna på hur detta skall formuleras i lagstiftningen är knappt ens i sin linda, menade Staffan. Det påtalades dessutom, bland annat av Lars Emmelin, Nordplan, att Bruntlandskommissionen mycket optimistiskt, men kanske mindre realistiskt, förutsätter ekonomisk tillväxt för att uppnå en hållbar utveckling.

Naturen – en del av samernas identitet

Lars Anders Baer, Svenska Samers Riksorganisation, påpekade att urbefolkningarnas rättigheter särskilt betonades i Riodeklarationen om hållbar utveckling.

– Sverige har ett ansvar som föregångsland i detta avseende, menade han. Även de sociala aspekterna av fjällandskapet för samerna bör beaktas.

– Det kan vara något mer än bara de fysiska ingredienserna, påpekade han. För en same kan t.ex. en fjällsjö vara en del av den personliga identiteten.

Renen en förutsättning för fjällens biodiversitet

En länge debatterad fråga är om det är ett för högt betestryck från renar i fjällen. Växtekologen Lauri Oksanen och CBM:s föreståndare, Urban Emanuelsson, menade att renen snarare är en förutsättning för att upprätthålla en biologisk mångfald.

– De lavhedar som kan vara känsliga för hårt bete eller slitage finns endast som begränsade områden i de sydligaste respektive nordligaste delarna av fjällen, sade Lauri Oksanen. Det är områden med mycket ringa nederbörd. Många fler intressanta anföranden och debatter om skiftande frågor om fjällen än det som nämns här gjorde det hela till en mycket givande vecka.

En uppföljning planeras om ett år. Årets anföranden kommer att publiceras i Forskningsrådsnämndens publikationsserie, bl.a. tillsammans med CBM.

Olof Olsson