Längs nya Nynäshamnsvägen finns bullerskärmar vid några värdefulla fågelbiotoper, men detta är ett undantag – i de flesta fall vidtas inga åtgärder för att minska effekterna av trafikbuller i naturmiljöer.
TEMA: INFRASTRUKTUREKOLOGIAtt mer och mer trafikbuller sprids i naturen är ett problem inte bara för människor utan även för fåglar, grodor och fladdermöss. Nu finns en metod för att hitta de platser där det finns störst anledning att vidta åtgärder.

Trafikbuller åtgärdas idag så gott som bara i bebodda miljöer. Men trafikbuller påverkar inte bara människor! Även vilda djur som fåglar, grodor och fladdermöss kan påverkas, vilket har berörts i tidigare nummer av Biodiverse (nr 2/09). Effekterna visar sig som försämrad reproduktion, ökad dödlighet och minskad populationstäthet. Detta kan förväntas hända längs vägar som trafikeras av mer än 5000 fordon per dygn i en hastighet på minst 80 km/h. Tillgänglig forskning pekar på att mer än hälften av fågelarterna kan påverkas längs de mest trafikerade vägarna, och ofta drabbas arter av särskilt naturvårdsintresse (se faktaruta).

Även friluftslivet kan påverkas negativt av trafikbuller, så här går naturvårds- och rekreationsintressen hand i hand. Trots detta fortsätter vi att sprida trafikbuller i landskapet i en allt större utsträckning, och det saknas mål och medel för att minska denna miljöpåverkan.

Ny metod mäter biotopförlust

En anledning till att inget görs kan vara att det inte finns någon praktiskt tillämpbar metod för att peka på problemets storlek eller för att hitta särskilda konfliktpunkter i vägnätet. Inom TRIEKOL-programmet har vi därför utvecklat en sådan metod. Den går ut på att kartera och bedöma överlappet mellan värdefulla fågelområden och en ”effektzon”, det vill säga ett område inom vilket trafikbullret ligger på nivåer som förväntas påverka fågellivet negativt.

I metoden antas olika bullernivåer motsvara olika försämring av biotopkvalitet för fågellivet – vid 45-50 dB(Aeq) är försämringen 10 %, vid 50-55 dB är försämringen 30 %, och över 55 dB 70 %. Kvalitetsförsämringen räknas om till en effektiv biotopförlust, det vill säga hur mycket totalt förlorad biotop kvalitetsförsämringen motsvarar.

Effektzonen stor som Örebro län

Effektzonen kring det existerande vägnätet omfattar idag ungefär 1-2 % av Sveriges yta, en låg andel eftersom landet som helhet ännu är relativt lågtrafikerat. I exemplevis Holland är motsvarande andel cirka 20 %. Men Sverige är å andra sidan ett stort land, så även den låga procenten utgör en ansenlig yta; cirka 8000-9000 km2 eller motsvarande hela Örebro län (vilket faktiskt råkar vara en ungefär lika stor yta som 20 % av Holland). Och i de mest trafikintensiva storstadsregionerna är en ansenlig andel av landskapet bullerpåverkat.

Många hektar men få lokaler

Trafikbullret motsvarar en effektiv förlust av åtskilliga hektar av viktiga fågelbiotoper, exempelvis mer än 600 hektar fågelsjöar och drygt 16 000 hektar gräsmarksområden (se tabell). En huvuddel av den samlade förlusten härstammar från relativt få platser, kanske en handfull i varje län, där särskilt värdefulla naturområden ligger nära högtrafikerade vägar. Mycket av denna miljöpåverkan skulle alltså kunna elimineras med bullerminskande åtgärder på utvalda vägsträckor. Ett alternativ är att vidta kompenserande biotopskötsel på annan plats i landskapet. Målet måste vara att säkerställa gynnsam bevarandestatus för påverkade arter och miljöer.

Värdefulla ädellövskogsområden i Västra Götaland. Röda områden är de som berörs av effektzonen. På kartan syns också effektzonerna iVid Göta älv vid Marieberg, Kungälv, överlappar effektzonen från riksväg 45 en värdefull fågelbiotop. De olika färgzonerna motsvarar olika grader av minskad biotopkvalitet: rött=70 %, orange 30 %, gult=10 % försämring. I just detta fall är den effektiva arealförlusten till följd av trafikbuller drygt 11 ha. © Lantmäteriet, i2012/10

ljusblått.

Vid Göta älv vid Marieberg, Kungälv, överlappar effektzonen från riksväg 45 en värdefull fågelbiotop. De olika färgzonerna motsvarar olika grader av minskad biotopkvalitet: rött=70 %, orange 30 %, gult=10 % försämring. I just detta fall är den effektiva arealförlusten till följd av trafikbuller drygt 11 ha. © Lantmäteriet, i2012/10

Larmrapporter

Vilka arter som påverkas av buller varierar mellan olika studier, beroende på vilka arter som finns inom studieområdet och vilken inventeringsmetod man använt.

I flera holländska studier finns negativa effekter belagda för framförallt vadare och tättingar; särskilt rödspov, morkulla, gök, ängspiplärka, trädpiplärka, sånglärka, sommargylling, kungsfågel, kärrsångare, svarthätta och talltita pekas ut.

I en svensk studie uppvisade åtminstone tofsvipa, större hackspett, ängspiplärka, sånglärka och kungsfågel, och möjligen ytterligare ett tiotal arter, lägre täthet inom ett område på cirka 100–150 meter kring våra större vägar.

I en tysk studie nämndes också flera av ovanstående arter, men framförallt lyftes följande arter fram som känsliga för störningar från vägtrafikbuller, baserat på en kombination av fåglarnas beteende, akustiska egenskaper hos deras olika läten, samt relativa frånvaro längs större vägar: kornknarr, vaktel, småfläckig sumphöna, rördrom, pärluggla, nattskärra, orre, tjäder, skogsduva och trastsångare. Samtliga dessa ingår i antingen fågeldirektivets annex 1-2 (och därmed i svenska artskyddsförordningen) eller i svenska rödlistan.

Källor:
• Foppen R., van Kleunen A., Loos W.B., Nienhuis J. & Sierdsema H. 2002. Broedvogels en de invloed van hoofdwegen, eennationaalperspectief. Onderzoeksrapport nr 2002/08 SOVONVogelonderzoek Nederland, Beek-Ubbergen.
• Garniel A., Daunicht W.D., Mierwald U. & Ojowski U. 2007. Vögel und Verkehrslärm. Schlussbericht, langfassung. FuEVorhaben 02.237/2003/LR des Bundesministeriums für Verkehr, Bau- und Stadtentwicklung, Bonn/Kiel.
• Helldin J.O. & Seiler A. 2003. Effects of roads on the abundance of birds in Swedish forest and farmland. Habitat transformation due to transportation infrastructure: Proceeding IENE Conference, Bryssel.
• Reijnen R. & Foppen R. 2006. Impact of road traffic on breeding bird populations. Sid. 255-274 i Davenport J. & Davenport J.L. (red). The Ecology of Transportation: Managing Mobility for the Environment. Springer, Dordrecht.