TEMA: DET ELEKTRIFIERADE LANDSKAPETVita storkar som häckar på kraftledningsstolpar är ett fenomen som har ökat kraftigt under de senaste decennierna i flera europeiska länder. (Denna artikel finns också på engelska).
En stor kraftledningsstolpe som är en järnstruktur med armar. Ett fyrtiotal fågelbon finns i stolpen. Stora fåglar sitter i några av bona. Foto. Vita storkar häckar i allt högre grad i kraftledningsstolpar i Europa. Det innebär möjligheter för storkarna men kan också innebära fara för djuren och för strömförsörjningen. Därför är det nödvändigt att bättre förstå och balansera avvägningarna mellan risker och nyttor av denna allt vanligare interaktion mellan vilda djur och människa.

Foto: Rui Pedroso (BIOPOLIS/CIBIO)

Vita storkar som häckar på kraftledningsstolpar är ett fenomen som har ökat kraftigt under de senaste decennierna i flera europeiska länder. Ett exempel är Portugal, där andelen storkar som häckar i ledningsstolpar ökade från mindre än två procent till nära 25 procent mellan 1984 och 2014. Vita storkar föredrar att bygga sina bon på redan upptagna stolpar eller nära dem, vilket ofta resulterar i flera tiotals bon i samma stolpe. Jämfört med traditionella häckningsplatser som träd eller hustak kan storkbon på kraftledningsstolpar ha lägre predation och mindre mänskliga störningar.

Å andra sidan ökar häckning på stolpar risken för strömgenomföring (främst vid de mindre distributionsledningarna) och kollisioner med ledningarna. Elektromagnetiska fält kring ledningarna, nära bona, kan också ha en negativ effekt på storkarnas häckningsframgång. Storkarna kan även orsaka strömavbrott, genom strömgenomföringen, nedfallet bomaterial och stora spillningsmängder som förorenar isolatorer eller skapar överslag.

Därför är det nödvändigt att bättre förstå och balansera avvägningarna mellan risker och nyttor av denna allt vanligare interaktion mellan vilda djur och människa. Nätoperatörer behöver ha rutiner för att hantera bon, ibland ta bort bona, och att installera hinder för fåglarna att sitta på farliga platser i stolparna. Dessutom rekommenderas att kraftledningar med stort antal storkbon (vilket främst är i de större transmissionsledningarna) har anordningar för att minska fågelkollisioner med ledningar.

 

Läs mer:

Mainwaring, MC (2015). The use of man-made structures as nesting sites by birds: A review of the costs and benefits. J. Nat. Conserv. 2015, 25:7–22.

Moreira F, Encarnação V, Rosa G, m.fl. (2017) Wired: impacts of increasing power line use by a growing bird population. Environ. Res. Lett. 12:24019.

Moreira F, Martins RC, Aguilar FF, m.fl. (2023) Long-term management practices successfully reduce bird-related electrical faults in a transmission grid increasingly used by white storks for nesting. J. Environ. Manage 327:116897.

 

Text: Joana Bernardino & Ricardo Martins, BIOPOLIS/CIBIO, Research Center in Biodiversity and Genetic Resources, Porto University (Portugal)

 

Läs en utökad artikel på engelska.