En bred kraftledningsgata med ängsmark och högt gräs. I centrum av bilden en hästdragen gräsklippare med två arbetshästar. Foto.
Den restaurerade ängsmarken slås med häst, till både blommors och besökares förtjusning.
TEMA: DET ELEKTRIFIERADE LANDSKAPETNär Täby kommun satsade på biologisk mångfald och friluftsliv och röjde kraftledningsgator, kunde man redan efter ett halvår konstatera att det uppstått fläckar av förvånansvärd artrikedom på några ställen. Det var först efter att stormen Alfrida dragit fram som förklaringen om de många olika hagmarksarterna kom fram i ljuset.
Satellitfoto över utkanten av en stad, och centralt i bilden ett skogsområde med kraftledningsgator som går kors och tvärs. I dessa kraftledningsgator är det utritat områden med olika färger, samt röda prickar. Montage. De aktuella kraftledningsgatorna i projektet ”Artrika kraftledningsgator”.

Foto: Illustration: Täby kommun

Det började redan 2015, med att Täby kommuns jägmästare Cecilia Lundin tyckte att de många klagomålen på igenslyade och trista kraftledningsgator behövde tas på allvar. LONA-medel söktes från Länsstyrelsen, och man startade upp ett treårigt projekt med syfte att skapa artrika ”hagmarksliknande gator” med lågväxande buskar och bättre livsmiljöer för fjärilar och andra insekter. En viktig del av projektet var också att det skulle leda till trevligare naturmiljöer för människor, eftersom motionsspåren korsar kraftledningsgatorna på flera olika ställen.

Kraftledningsgator brukar som standard röjas vart åttonde år, och det som tas ner lämnas i regel kvar på marken. Det blir med tiden svårt att ta sig fram för både människor och djur.
– Vi började med att röja undan drivorna med ris som låg på marken, och sedan planterades blommande buskar i kraftledningsgatorna, berättar Cecilia Lundin.
Vid den efterföljande kärlväxtinventeringen stod det klart att man lyckats över förväntan med att öppna upp för en artrikedom. Yolanda Karlsson, kommunens ekolog berättar:
– Vi blev överraskade att det kom så många hävdgynnade arter precis efter den första röjningen. Vi hittade fläckar av väldigt artrik flora där det växte ormrot, jungfrulin, ögontröst, nattviol, ängsvädd och andra växter som bara finns där det varit en lång tradition av bete och slåtter.

Så man gick till de historiska kartorna och kunde konstatera att området varit öppnare en gång i tiden. Men det var inte förrän stormen Alfrida dragit fram 2019, som mysteriet fick sin lösning. Under några av de stormfällda granarna fanns stenformationer, som en arkeolog kunde konstatera var odlingsrösen från medeltid eller tidigare. Odlingsrösena visar att marken tidigare brukats som jordbruksmark och förklarar varför arterna växer på platsen.

Nu utför kommunen årlig skötsel enligt avtal med kraftbolaget. Även skogsbrynen tas med i skötselplanen och utformas för att gynna biologisk mångfald, samtidigt som säkerhetskraven tillgodoses.

 

Fakta: fakta

Projektet ”Artrika kraftledningsgator” omfattar ca 20 hektar.
Projektet finansierades med LONA-medel i tre år, och är nu permanent. Det innebär bl.a. röjning och slåtter varje år, som kommunen ombesörjer.
Många olika biotoper finns representerade utmed kraftledningsgatorna. I kartan ovan är årlig slyröjning (grönt), slåtterytor (blått) och botaniska ytor (gult) utmärkta.

Läs mer: Artikel i Trädföreningens skrift Trädbladet 2023, nr 1: www.tradforeningen.org/publikationer/tradbladet/ 

Text: Annika Borg, CBM