Flyttblomfluga - Episyphus balteatus. Illustration: Anders Rådén

Alla har väl avfärdat en irriterande fluga genom att vifta bort den med handen! Eller ännu hellre: plattat till kräket med en flugsmälla eller med mer teknisk finess lockat den till dödens klister på flugtejpen. Och ärligt talat, hur många av oss bryr sig egentligen om vilken fluga det är?

Nationalnyckelns första volym om blomflugor behandlar underfamiljen Syrphinae med 169 arter och innehåller även en introduktion till familjen blomflugor och som påträffats i Norden.

Det finns drygt 400 arter blomflugor (familjen Syrphidae) i Norden, och även om det finns en del små och enfärgat svarta eller brungula arter är de flesta brokigt tecknade i svart eller brunt och olika nyanser av gult.

Många blomflugor liknar genom sina teckningar eller sin behåring stickande insekter som getingar, bin, humlor och andra steklar. De som är getinglika har ofta kort behåring, gul- och svartrandig bakkropp och ibland dessutom långa, getinglika antenner och smal midja. De humlelika arterna är ofta kraftigare byggda och har pälsartad behåring. Vissa mindre arter liknar små svarta bin, och andra med röda teckningar liknar bin eller rovsteklar.

Blomflugor är en av de fluggrupper som vi oftast lägger märke till, och som i många fall är ganska lätta att känna igen. De besöker ofta trädgårdens blommor, och ibland kan många individer av flera olika arter sitta i t. ex. flockblommiga växter som kirskål och hundkäx eller i parkstånds, rosenflockel och andra odlade korgblommiga växter.

Flugor har bara två vingar, det bakre vingparet är ombildat till svängkolvar, vilket skiljer flugor från t. ex. getingar och bin. Jämfört med andra flugor är blomflugor oftast lätta att känna igen.

Läs mer på www.nationalnyckeln.se