Du läser just nu Biodiverse Nr 4 1999
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGI många kommuner i Skåne har det under den senaste tioårsperioden vuxit fram ett stort antal nya småvatten och våtmarker. Detta har skett på initiativ av kommunerna som också investerat förhållandevis stora belopp i dessa nya vattenmiljöer. Ekonomiskt stöd har också erhållits från bland annat miljöstödsprogrammet för jordbruket. De främsta målsättningarna med våtmarkssatsningarna är att minska näringsämnestransporten i vattendragen och öka den biologiska mångfalden.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGUnder vårt årtusende har jordens befolkningen ökat dramatiskt. Det har ökat behovet av matvaror och andra produkter från jordbruket, vilket i sin tur har stimulerat användandet av allt intensivare jordbruksmetoder. För att förbättra produktiviteten har bruket av jordbrukskemikalier tilltagit lavinartat under de senaste femtio åren. Under samma tid har det också blivit allt mer tydligt att detta intensiva jordbruk också leder till allvarliga miljöproblem, såsom utarmning av fauna och flora.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGFör 900 år sedan föddes den märkliga Hildegard av Bingen (1098-1179) som sista barn i en adelsfamilj utanför Alzey söder om Mainz. Som åttaåring anförtroddes hon åt en eremit och och några år senare avlade hon klosterlöfte åt benediktinerorden. Hon blev själv så småningom klostergrundare och hennes medicinska kunskaper gjorde henne ryktbar i hela Europa.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGDet senaste seklet har människan förändrat landskapet genom framförallt skogsbruk och förändringar i jordbruksskötseln. Detta har lett till att många lavar minskat och att några till och med försvunnit från landet.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAG1999 års Mångfaldskonferens hölls i Göteborg 7-8 oktober och handlade om biodiversitet i tätorter. Hälften av jordens invånare och åttifem procent av Sveriges befolkning bor i städer, vilket visar på vikten av att vårda och förnya den biologisk mångfalden i urbana områden.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGBiologiska värden ställs mot ekonomiska intressen när Svartåns framtid avgörs. En privatperson har ansökt om att få bygga ett minikraftverk i den del av ån som ligger inom den norra delen av Brattforshedens naturvårdsområde i Värmland. Minikraftverket beräknas producera energi motsvarande el för 250 hushåll. Av hittills 24 påträffade rödlistade djurarter i Svartåns dalgång är sex direkt beroende av vattenförhållandena i ån. Ärendet ligger nu på remiss hos Miljödomstolen.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGCentrum för biologisk mångfald sponsrar sedan i våras ett doktorandprojekt på Högskolan i Kalmar som behandlar frågan om betydelsen av biologisk mångfald för nedbrytningsprocesser i sjöar.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGKarpen kom in med munkar och centraleuropeér som julmat. Regnbågen fördes in från västra Nordamerika för sin sportfiskekvalitet och som matfisk. Bäckröding, indianlax och signalkräfta importerades också från Nordamerika. Gräskarpen hämtades från Ostasien floder.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGÖstersjön är på väg att åter bli saltare. Den geologiska utvecklingen av södra Östersjöbäckenet gör att de danska Bälten och Öresund fördjupas. Större mängder saltvatten strömmar in i Östersjön.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAG
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGÄr sjöns fiskfauna artrik? Visar bottenfaunans artsammansättning att vattendraget är surt? Är nivåerna av näringsämnen, syrgas och metaller höga eller låga? Dessa och liknande frågor kan besvaras med hjälp av nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, publicerade av Naturvårdsverket.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGDet sura nedfallet över Sverige fortsätter att skada växter och djur. Under de senaste 20 åren har svavelutsläppen halverats men kväveutsläppen har inte minskat, främst beroende på den ökande biltrafiken.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGVåtmarkskonventionen är den enda konvention som omfattar en viss samling naturtyper. Den kallas också Ramsarkonventionen efter den plats i Iran där den kom till 1971. Anslutningen till konventionen är god - idag har sammanlagt 116 länder förbundit sig att följa dess artiklar.