TEMA: BETESMARKERDen negativa trenden för arter knutna till slättbygderna ska vändas med en ny strategi.

Enligt miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” ska det senast till år 2005 finnas en strategi för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska kunna bevaras och öka. Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram strategin. Arbetet pågår och idéerna håller på att förankras bland berörda myndigheter och intresseorganisationer.

Ett femtontal olika typer av åtgärder kommer att föreslås. Man bedömer att en total åtgärdsareal på 93 000 ha ska räcka för att uppnå målet. För att lyckas med detta kommer en anpassad skötsel av trädor att spela en stor roll arealmässigt.

Även de rester av naturbetesmark som ligger i slättbygder kommer att omfattas av strategin. För dessa föreslås restaurering. I slättbygderna ska torr skogsmark som fortfarande bär spår av hävdbetingad markvegetation restaureras. Även en satsning på de torraste respektive våtaste ängs- och betesmarkerna i slättbygd föreslås. Åtgärderna ska också omfatta andra restbiotoper som bär betesmarkernas värden, t.ex gräsmark kring gravrösen och obrukade kantzoner.

ArtDatabanken anser att hittills föreslagna åtgärder är positiva.

– Men det viktigaste är dock att bevara och sköta de befintliga värdekärnor som trots allt finns kvar, påpekar Hjalmar Croneborg vid ArtDatabanken.

Ansvarig för strategiarbetet är Gunnar Rosqvist på Statens jordbruksverk.