TEMA: BETESMARKERHur stor areal av artrika stagg-gräsmarker finns det i Västmanland? Vilka marker har ängslador? Och i vilka finns det kattfot? Frågor som dessa och många fler kan den kommande databasen Tuva svara på. I Tuva finns resultatet samlat av den pågående ängs- och betesmarksinventeringen.

Miljökvalitetsmålet ”Ett Rikt Odlingslandskap” innebär att landets omkring en halv miljon hektar ängs- och betesmarker ska bevaras. Arealen ängar och betesmarkstyper som ljunghedar, alvarbeten, skogsbeten och betesmarker i Norrland ska dessutom öka. I de värdefullaste av markerna ska den biologiska mångfalden inte bara finnas kvar utan även stärkas. Viktiga medel för att nå målen är bland annat de miljöersättningar och den möjlighet till rådgivning som brukarna kan få via länsstyrelserna. Många gånger har dock avsaknaden av ett aktuellt och enhetligt underlag som beskriver innehållet i markerna varit uppenbar, såväl på nationell som på regional nivå.

Nationell inventering slutförs

För att få ett sådant underlag genomför Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, under åren 2002–2004 en nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker. De marker som besöks har huvudsakligen valts ut via miljöersättningarna (tilläggsersättning) och från den förra ängs- och hagmarksinventeringen (1988–1992). Genom att besöka samma områden får vi en aktuell bild av dessa markers status.

Inventeringsarbetet varar över tre fältsäsonger och ska slutföras i och med hösten 2004. Fältarbetet utförs av länsstyrelserna. Väl ute i fält sker registrering av data, via ett särskilt inventeringsprogram i en handdator. Via applikationen kan såväl enskilda arter som värdefulla strukturer och landskapselement registreras. Ytan ritas in på en papperskarta, digitaliseras i ett senare skede och kopplas samman med fältdata. I databasen kommer en enkel kartbild att visas över området.

Databasen kommer att visa var och hur mycket marker det finns i landet, i länet, i en kommun eller en församling samtidigt som markernas värdeinnehåll beskrivs. Värdefulla strukturer är exempelvis naturtyper (enligt Natura 2000 nätverket) eller förekomsten av grova, hamlade eller på annat sätt värdefulla träd samt vatten i form av stränder, vätar, källor eller småvatten. Vidare får vi veta hur stor del av markerna som är torra, friska, fuktiga eller våta, om de är stenrika eller har öppna sandblottor. Även kulturmiljökvaliteter som byggnader av olika sorter registreras. Om marken någon gång tidigare varit åker eller om där finns husgrunder och hägnader av olika slag.

Alla de här olika fenomenen i markerna kommer du åt via en sökmotor där du kan ställa villkor som ger dig en lista över objekt med just de förutsättningar du angivit i urvalet. Databasen är i ett första steg tillgänglig för alla länsstyrelser och myndigheter, fr. o m 2005. Möjligheten för brukarna och allmänheten att själva leta bland markerna finns än så länge bara på planeringsstadiet. En sammanfattande rapport på nationell nivå kommer även i pappersform.

Föra ut värdet till brukarna

Att snabbt och enkelt kunna se värdeinnehållet på en mark är en viktig del i processen kring rådgivning och utbildning av de lantbrukare som sköter värdefulla marker. Här finns också möjligheter till mer landskapsekologiska perspektiv. Exempelvis kan ett län som vill lyfta fram sina många marker med hamlade eller grova träd via databasen få fram marker som svarar mot detta. Härifrån kan rådgivningsarbetet ta klivet vidare så att brukarna med sådana marker får goda råd utifrån sina markers förutsättningar. Vid andra tillfällen kommer databasen att fungera som ett underlag för tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vidare blir resultatet ett viktigt underlag i arbetet med att följa upp och utforma kommande miljöersättningar. Har de viktiga markerna ersättning? Är det någon särskild typ av mark som vi tappar? Finns det möjlighet att sköta alla dessa marker i alla delar av landet?

Givetvis är inte heller Tuva fullständig, innehållet bygger på ett besök av en inventerare vid ett tillfälle. Det ger oss däremot ett mycket bättre och bredare underlag än vad vi tidigare haft. Att på sikt kunna fylla på Tuva med ny information om markerna och att på sikt kunna presentera databasen via Internet är ett arbete som påbörjas under 2005.