Predikterad utbredning av skogslevande fågelarter baserat på Artportalsdata (AP) respektive fågeltaxeringsdata (FT). Karteringen bygger på modeller som förutspår varje arts utbredning i landet.

Foto: Artdatabanken.

Det finns en stor samstämmighet mellan kartor över fågelarters utbredning som bygger på Artportalsdata* respektive data från Svensk fågeltaxering**. För lappmes är kartorna näs­tan identiska och för övriga arter är samstäm­migheten också god.

Med modeller som förutspår varje arts utbredning har Artportalsdata visat sig särskilt användbara för att kartera ovanliga arters utbredning. För den ovanligaste arten, min­dre flugsnappare, hade modellen baserad på Artportalsdata till och med högre kvalitet än modellen baserad på fågeltaxeringsdata. Modellernas kvalitet mättes genom deras förmåga att förutsäga var fågeltaxerarna såg arterna i sin systematiska inventering av fåglar i landskapet.

– Det är verkligen fascinerande att den bästa förutsägelsen om var fågeltaxerarna ser mindre flugsnappare fås genom att använda en modell som har byggts utifrån allmänhetens fria rap­porter till Artportalen, säger Laura Henckel som är huvudförfattare till studien.

Forskarna blev förvånade över den goda samstämmigheten mellan kartorna eftersom observationsrapporterna i Artportalen inte kommer från slumpvisa platser i naturen. Rapporterna kommer oftare från tätbefolkade områden och öppna miljöer jämfört med observationerna i fågeltaxeringen som görs på slumpvist utvalda platser.

– Vi tror att den positiva effekten av ett stort antal rapporter från många olika miljöer och tidpunkter väger upp snedfördelningen gällande i vilka områden och miljöer som all­mänheten rapporterar ifrån, säger Mari Jönsson som också medverkade i studien.

För att producera utbredningskartorna har forskarna använt tiotusentals observationsrapporter i Artportalen, svar på en enkät till artportalsrapportörerna om deras rapporteringsvanor och olika GIS-skikt på miljövariabler, till exempel SLU Skogskarta***.

– Vi är väldigt tacksamma över det stora gensvar vi fick på enkäten. Det visade på rap­portörernas stora vilja att bidra med ytterligare information för att bredda användningen av sina rapporteringar, säger Ute Bradter som bland annat ansvarade för enkäten.

Artportalens data kombinerat med andra datakällor ger en geografisk täckning och upp­lösning för biologisk mångfald som är ovär­derlig för forskning, samhälleligt engagemang och beslutsfattande. Forskargruppens studier har tidigare visat att Artportalsdata kan vara användbara för att förutspå om arter ökar eller minskar under olika framtida skogsbruk- och klimatförhållanden.

-Vi började med att studera den rödlistade ulltickan och just nu pågår analyser av fler ved­levande svamparter. Lavskrikan var den första fågelarten vars utbredningsmönster vi karte­rade. Vi har också fått stöd för att Artportals­data kan vara användbara för att skatta fåglars och långhorningars populationstrender, säger Tord Snäll som har lett flera av studierna som utvärderar användbarheten av Artportalsdata.

Tillsammans med vetenskapsteoretiker vid Göteborgs Universitet studerar forskargrup­pen också hur Artportalens data används och kvalitetssäkras för beslutsfattning av olika myn­digheter, inom domstolar och för aktivism. Till sist har Artportalens data sammanvägts med riksskogstaxeringens data**** för att studera lågproduktiva skogars förmåga att samtidigt tillhandahålla flera olika ekosystemstjänster.

* artportalen.se

** fageltaxering.lu.se

*** www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/slu-skogskarta

**** www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen

Snabbare överblick och uppföljning av fynd

En ny användbar tjänst för fynddata finns nu i SLU Artdatabankens webbapplikation Artfakta. Det handlar om en generell karta för alla arter och en specifik för uppföljning av invasiva arter.

Med den nya tjänsten Fyndkartor kan arturvalet filtreras på många olika sätt, till exempel på Mina arter, projekt, naturvårdsarter, område, tidsperiod och noggrannhet på fyndplats. Merparten av fynden kommer från Artportalen, men man kan också välja andra källor.

En spännande funktion är möjligheten att spela upp förändringar år från år. En styrka är att det går att se sökinsats genom att så kallade nollfynd visas. Den funktionen blir bättre och bättre ju mer man rapporterar nollfynd i våra applikationer.

Kartan för invasiva arter kommer att underlätta uppföljning och bekämpning av invasiva arter genom att lokaler där arten har bekämpats eller avlägsnats visas. Allt finns på artfakta.se för den som vill testa den nya tjänsten.