TEMA: GRÖNA GIVENNär det gäller flera av de områden där EU:s livsmedelsstrategi ”Från jord till bord” föreslår åtgärder ligger Sverige redan långt framme. Av avgörande betydelse kommer för svensk del blir därför hur målen definieras, om det ska vara EU-övergripande mål eller individuella mål per land, och vilken basnivå eller utgångspunkt som sätts för målen.

Närbild på en Europakarta. På kartan står en pyttliten docka av en man med portfölj, höjer handen som att han ropade på taxi. Mycket litet skärpedjup. Foto.I somras presenterade EU-kommissionen Från jord till bord-strategin inom Den gröna given (Green Deal). Det är viktigt att poängtera att Den gröna given är en just en strategi som pekar ut rikt­ningen, och inte ett lagförslag. Nästa steg för EU-kommissionen blir att presentera förslag till åtgärder i form av utvärderingar, kon­sekvensanalyser, lagstiftning och reviderade regelverk. I en kortfattad bilaga till strategin (action plan) listas åtgärder i en handlingsplan med en vägledande tidsplan.

Oklart om målsättningarna

Från jord till bord innehåller flera siffersatta målsättningar på ett övergripande plan. Det handlar bland annat om att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska halveras till 2030, liksom förlusten av näringsämnen. Användningen av gödningsmedel ska minska med 20 procent, användningen av antibiotika i djuruppfödning och vattenbruk ska halveras och andelen ekologiskt lantbruk ska ökas till 25 procent av jordbruksarealen till år 2030. Utöver det finns ambitioner om ett halverat matsvinn hos både detaljhandel och konsu­menter.

Det är ännu inte uttalat om målsättningarna ska gälla för varje land eller för EU som helhet. Här finns en svårighet för Sverige, som redan ligger långt framme jämfört med EU-genom­snittet för flera av målsättningarna, till exempel användningen av antibiotika där Sverige ligger lägst i hela EU. Att minska antibiotikaanvänd­ningen ytterligare här är inte eftersträvansvärt utan skulle snarare kunna äventyra djurhälsan. Sverige ligger också jämförelsevis lågt när det gäller användningen av bekämpningsmedel. En halvering av det utgångsläget skulle kunna både medföra en ökad risk för skadegörare och resistens och minskad lönsamhet och konkurrenskraft för det svenska lantbruket, skriver Jordbruksverket i en kortanalys av Från jord till bord. Jordbruksverket har också efterlyst en tydligare konsekvensanalys av vilka effekter de föreslagna förändringarna kan komma att få för produktion, livsmedels­försörjning och för producenternas konkur­renskraft.

Det kan också tilläggas att det inom EU under hösten har förts en strid om huruvida ens några av målen ska vara bindande, eller bara vägledande, där framför allt de forna öst­staterna har motsatt sig alla slags bindande mål.

En viktig signal

Den svenska regeringen har i en promemoria välkomnat kommissionens initiativ till strategi för ett hållbart livsmedelssystem.

– Den är en stor utmaning att försöka få ihop alla sidor och intressen, men vi ser det också som positivt från svensk sida att man jobbar med de här frågorna som är så oerhört viktiga, säger Katarina Wahlgren på Närings­departementet. Det är också angeläget att bevaka de svenska intressena. Ambitionerna för de siffersatta målen måste klarläggas, och det måste göras konsekvensanalyser.

De förslag till åtgärder som ingår i Från jord till bord ligger väl i linje med hur Sverige vill utveckla EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik, skriver Jordbruksverket i sin kortanalys. Jordbruksverket anser också att strategiförslaget Från jord till bord är en kraft­full signal som kan bli ett viktigt verktyg för att nå ett hållbart livsmedelssystem.