TEMA: GRÖNA GIVENÅterställ skadade ekosystem, bygg upp en hållbar livsmedelskedja, återfå pollinatörerna och var bäst i klassen på att skydda den biologiska mångfalden. Det är några av ingredienserna i EU-kommissionens recept för ett hållbart EU och strävan efter en klimatneutral kontinent.

The green deal – som på svenska fått namnet den gröna given – är EU:s nya tillväxtstrategi som har sin bakgrund i behovet att ställa om till en mer hållbar, modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi för hela EU. Den gröna given är en färdplan som ska verka inom alla politikområden och innefatta alltifrån jordbruk, energi och transporter till finansieringsfrågor och industri. Omställningen ska gynna både privatpersoner och företag och se till att EU når målen om att år 2050 vara klimatneutralt, att ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning och att omställningen blir rättvis för alla så att inga människor eller platser lämnas utanför. Den gröna given presenterades i slutet av 2019, och som en del av detta presenterades två nya strategier strax innan sommaren 2020. Den ena är en uppdaterad strategi för biologisk mångfald med målet att ge naturen större del i våra liv. Den andra var en helt ny livsmedelsstrategi för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem. Förväntningen är att de två strategierna ska kunna förstärka varandra för en mer hållbar framtid. Strategierna presenterades mitt under pågående pandemi och utifrån det perspektivet är förhoppningen att strategierna även ska stödja den ekonomiska återhämtningen genom att stärka samhällets motståndskraft mot framtida pandemier men även mot andra hot som till exempel klimatpåverkan, skogsbränder och störningar i livsmedelsförsörjningen.

Ge naturen mer plats

På grund av människans ohållbara verksamhet förstörs naturen snabbare än någonsin. De senaste 40 åren har populationen av vilda arter minskat med 60 procent och en miljon arter riskerar att utrotas. Biologisk mångfald är en förutsättning för att leva, och utan en rik biologisk mångfald som ger livskraftiga ekosystem riskerar vi både hälsa, jobb och en hållbar ekonomi. Strategin om biologisk mångfald, som fått namnet Ge naturen större plats i våra liv, ger konkreta åtgärder för att den biologiska mångfalden innan år 2030 ska var på väg att återhämta sig. Man försöker hitta lösningar och nya vägar till det som historiskt har påverkat den biologiska mångfalden i negativ riktning. Några åtgärder som tas upp är att öka det ekologiska jordbruket, förgröna städerna, minska föroreningarna, förbättra de europeiska skogarnas hälsa, förbättra hälsan hos skyddade livsmiljöer och arter och få tillbaka pollinatörerna i jordbrukslandskapet. Man vill även omvandla 30 procent av Europas landareal och 30 procent av Europas havsareal till skyddade områden. I strategin poängteras också de många ekonomiska fördelar som finns i att bevara den biologiska mångfalden. Hälften av världens bruttonationalprodukt (40 biljoner euro) är beroende av naturen och inom många olika samhällssektorer skulle det ge direkta ekonomiska vinster om den biologiska mångfalden bevarades.

Alla måste hjälpa till

Strategin bygger på handlingskraft och incitament och återspeglar att det krävs mer än lagstiftning för att skydda och återställa naturen. Medborgare, företag och organisationer måste samverka på olika nivåer för att strategins mål ska kunna uppfyllas.

Lätt att välja rätt – hälsosam mat till medborgarna

Med den nya strategin Från jord till bord – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem, vill EU-kommissionen skydda människan, naturen och livsmedelssäkerheten. Ett mål är att EU:s medborgare ska få tillgång till bra och hälsosam mat, men i strategin finns även frågor om matsvinn, skolmat och upphandlingsregler. Det är första gången som kommissionen publicerar en strategi med ambitionen att knyta samman så många olika frågor som berör livsmedelssystem som exempelvis mer hållbart jordbruk, social hållbarhet, livsmedelsindustri och hälsa. Strategin är tänkt att säkerställa försörjningsmöjligheter för företagare och samtidigt minska miljö- och klimatavtrycket från livsmedelsproduktionen. Man vill sträva mot ett rättvist, sunt och miljövänligt livsmedelssystem som förbättra tillvaron för primärproducenter men som också bidrar till att EU når målet om klimatneutralitet och att EU:s konkurrenskraft stärks.

Mer ekologisk odling och enklare val

Bland åtgärderna i strategin finns att minska användningen av bekämpningsmedel, öka andelen ekologisk odling, minska försäljningen av antibiotika till djurhållning och nya etiska regler för framförallt djurtransporter. För att öka medvetenheten hos människan vill kommissionen även arbeta för en förbättrad märkning av livsmedel som ska underlätta att göra hälsosamma och hållbara val.

Bäst i framtidens klass

I arbetet med livsmedelsstrategin ser kommissionen att ett hållbart europeiskt livsmedelssystem ska bli en global standard. Och med strategin om biologisk mångfald vill man se EU som en föregångare och världsledande på området.