Det 20 hektar stora området är planerat för att rymma en mångfald av både natur och kultur. Människor ska trivas här, samtidigt som rödlistade växter och djur ska få ett livsrum. Istället för den traditionella kyrkogårdens välklippta gräsmatta med buskage i långa rader skapas här landskapsrum med namn som Urnskogen, Bäckrummet, Fågeldammen, Slåtterängarna och Fruktlunden.
Bakom projektet ligger landskapsarkitekt Nils Odén. Tillsammans med kyrkogårdsarkitekt Monica Sandberg i Uppsala tog han 1996 fram ett förslag till utformning. Genom att dräneringen gick att lösa på ett billigare sätt blev totalkostnaden inte större än vid en traditionell anläggning, något som torde ha bidragit till politikernas ja.
Förra året var alla schaktarbeten klara och i år börjar man så och plantera örter, buskar och träd utifrån en väl genomtänkt plan. En grundidé är att återskapa de nästan försvunna naturtyperna från det gamla uppländska jordbrukslandskapet: slåtteroch betesmarker, olika ängsmarker, ädellövskog och lövängar mÊm. Inspirationskälla är blÊa en skifteskarta från 1860-talet.
Urval av växt- och djurarter
Det finns en mängd olika ekologiska, kemiska, fysikaliska och praktiska faktorer att beakta. Lutningen på slänter ska tex anpassas så att ett lämpligt mikroklimat skapas.
Eftersom något liknande inte har gjorts tidigare får teoretiska resonemang och de ekologikunskaper man har utgöra grunden för urvalet av växtarter. Det ska finnas rödlistade arter men också arter som ger nektar eller är värdväxter för olika djur. Inplanteringar av blÊa fjärilar och steklar kommer att göras så fort växtligheten har utvecklats.
– Målet är att ge förutsättningar för och introducera 20–30 rödlistade djurarter som numera är sällsynta eller har försvunnit i Uppland, berättar entomolog Nils Ryrholm som arbetar med projektet.
Ett exempel är kovetenätfjäril (Melitaea diamina) vars larv lever på vänderot (Valeriana). Förutsättningar ska också skapas för vanligare och talrikare arter, så att det alltid finns ett rikt insektsliv i området.
Jordbruk med häst
Alla gravområden kommer inte att tas i bruk från början. På den outnyttjade marken kommer ett småskaligt jordbruk med häst att bedrivas.
– Att komma i kontakt med djur, tex hästar, har ofta en lugnande och positiv inverkan på människor, säger Nils Odén.
– Samtidigt gynnar djuren den biologiska mångfalden och gör det möjligt att sköta kyrkogården på ett ekologiskt bra sätt. Dessutom slipper folk störas av motorljud och avgaser, fortsätter han.
Det regnvattendike som tidigare gick genom en sänka i området är omgjort till ett kretsloppssystem med en serie fuktängar och en damm. Längs med vattendraget finns det gångstigar. Förutom dagvatten kommer kyrkogårdens dräneringsvatten att hamna här.
I nordvästra delen av området kommer en friluftskyrka av lindar och avenbokhäckar att finnas. Där kan man ha begravningar, men också vigslar och dop.
– Det här ska vara hela tillvarons trädgård, inte bara en kyrkogård, betonar Nils Odén.
Tiden är en viktig aspekt vid planeringen av området. Landskapet kommer att förändras, träden växer upp och nya arter kommer in. Man kan kalla det en ”fyrdimensionell arkitektur” som sträcker sig flera hundra år framåt. Men redan om ett par år lär många av idéerna ha tagit form på nya Berthåga kyrkogård.