Ett stort fikonträd i en helig lund helgad åt Shiva i nordvästra Ghats, Indien.

Foto: Jayant Sarniak

Gamla träd är betydelsefulla organismer som har viktiga ekologiska funktioner i många miljöer. Där­med kan deras pågående tillbakagång få betydande konsekvenser för både biologisk mångfald och ekosystemens tillstånd världen över. Det faktum att restaurering av gamla träd är en mycket långsam process gör inte saken lättare.

Men förutom ekologiska funktioner har dessa gamla träd också stor betydelse av sociala och kulturella skäl. Vi menar att de kulturella värd ena av gamla träd borde användas parallellt med deras ekologiska betydelse i kampen för att bevara dem för framtida generationer.

I de flesta samhällen har man historiskt till­bett stora gamla träd i generationer, och de är fortfarande viktiga komponenter i den kulturella identiteten för många människor. Träd är bland de största levande organismerna på vår jord vad gäller komplexitet och dimensioner (höjd och biomassa). Stora träd kan därför lätt väcka känslor och tilltala våra sinnen, och de uppfattas ofta som viktiga landmärken. En annan unik egenskap hos träd är deras poten­tiella livslängd. Gamla träd spänner över flera mänskliga generationer och på så sätt utgör de en levande koppling mellan människor, med estetiska, religiösa och känslomässiga värden i centrum. Det estetiska värdet av stora gamla träd är särskilt uppskattat i miljöer som är kon­struerade av människan. Värdet av många parker i eller i närhet av bebyggelse är direkt kopplad till närvaron av sådana träd. Träd är värdefulla som objekt med symbolisk innebörd, och människor drar ofta paralleller mellan bilder av träd och människor – det märks inte minst i traditionen att plantera träd för att komma ihåg viktiga händelser. I många kulturer symboliserar träd visdom, hälsa och upplysning. I vissa kulturer anses somliga träd vara heliga och sparas från avverkning på grund av detta, till exempel fikonträd i Indien, där bladen är väsentliga för många religiösa ceremonier. Gamla träd kan också vara viktigt ur ett historiskt perspek­tiv, eftersom vissa träd bevarar delar av kulturarvet från förindustriell tid.

Även i dagens västerländska kulturella samman­hang ingår ofta bilder av träd som kännande orga­nismer, som till exempel enterna, de trädliknande varelser som vaktar skogen i Tolkiens berömda Sagan om ringen. Idén om Home Tree i filmen Avatar av James Cameron bygger på myter från en rad olika kulturer, till exempel skandinaviska Yggdrasil eller Maya-kulturens livsträd, där ett stort träd i centrum av kosmos var början på allt liv och en källa till stora krafter.

Samtidigt utnyttjar populärkulturen ofta den ”mörka” sidan av legenderna kring träden, och gör dem till hemvist för destruktiva krafter. Exempel här är ”Tree of the dead” i filmen Sleepy Hollow av Tim Burton, eller det barnätande trädet i Poltergeist av Steven Spielberg.

Gamla träd är betydelsefulla organismer som har viktiga ekologiska funktioner i många miljöer. Där­med kan deras pågående tillbakagång få betydande konsekvenser för både biologisk mångfald och ekosystemens tillstånd världen över. Det faktum att restaurering av gamla träd är en mycket långsam process gör inte saken lättare.

Men förutom ekologiska funktioner har dessa gamla träd också stor betydelse av sociala och kulturella skäl. Vi menar att de kulturella värd ena av gamla träd borde användas parallellt med deras ekologiska betydelse i kampen för att bevara dem för framtida generationer.

I de flesta samhällen har man historiskt till­bett stora gamla träd i generationer, och de är fortfarande viktiga komponenter i den kulturella identiteten för många människor. Träd är bland de största levande organismerna på vår jord vad gäller komplexitet och dimensioner (höjd och biomassa). Stora träd kan därför lätt väcka känslor och tilltala våra sinnen, och de uppfattas ofta som viktiga landmärken. En annan unik egenskap hos träd är deras poten­tiella livslängd. Gamla träd spänner över flera mänskliga generationer och på så sätt utgör de en levande koppling mellan människor, med estetiska, religiösa och känslomässiga värden i centrum. Det estetiska värdet av stora gamla träd är särskilt uppskattat i miljöer som är kon­struerade av människan. Värdet av många parker i eller i närhet av bebyggelse är direkt kopplad till närvaron av sådana träd. Träd är värdefulla som objekt med symbolisk innebörd, och människor drar ofta paralleller mellan bilder av träd och människor – det märks inte minst i traditionen att plantera träd för att komma ihåg viktiga händelser. I många kulturer symboliserar träd visdom, hälsa och upplysning. I vissa kulturer anses somliga träd vara heliga och sparas från avverkning på grund av detta, till exempel fikonträd i Indien, där bladen är väsentliga för många religiösa ceremonier. Gamla träd kan också vara viktigt ur ett historiskt perspek­tiv, eftersom vissa träd bevarar delar av kulturarvet från förindustriell tid.

Även i dagens västerländska kulturella samman­hang ingår ofta bilder av träd som kännande orga­nismer, som till exempel enterna, de trädliknande varelser som vaktar skogen i Tolkiens berömda Sagan om ringen. Idén om Home Tree i filmen Avatar av James Cameron bygger på myter från en rad olika kulturer, till exempel skandinaviska Yggdrasil eller Maya-kulturens livsträd, där ett stort träd i centrum av kosmos var början på allt liv och en källa till stora krafter.

Samtidigt utnyttjar populärkulturen ofta den ”mörka” sidan av legenderna kring träden, och gör dem till hemvist för destruktiva krafter. Exempel här är ”Tree of the dead” i filmen Sleepy Hollow av Tim Burton, eller det barnätande trädet i Poltergeist av Steven Spielberg.