Hur kan vi förstå begreppet värde? Ordet dyker svårfångat upp i vitt skilda sammanhang och blir som en kameleont, som ändrar färg efter sammanhanget. Det finns en mångfald tolkningar, samtidigt kan man fråga sig om det finns eviga värden som är orubbliga och objektiva. Biodiverse bad två forskare inom olika discipliner att ge en fördjupande bild av begreppet värde.

I diskussionen kring varför natur ska bevaras väljer vissa forskare att presentera uppräkningar av olika typer av värden som kan tillskrivas naturområden. Dessa ”listor” förs fram för att visa att naturen inte bara har ett ekonomiskt exploateringsvärde. Genom att göra detta så försöker dessa forskare att övertyga läsarna om att det ekonomiska exploateringsvärdet inte alltid är det viktigaste samt visa på mångfalden av värden hos naturområden. Här vill jag lyfta två pionjärer som visade på svårigheten att översätta olika typer av värden till ekonomiska värden.

Ett tidigt exempel är biologen David W. Ehrenfelds förslag i artikeln The Conservation of Non- Resources i tidskriften American Scientist, 1976. Ehrenfeld listade där nio typer av värden som alla är antropocentriska och som i viss mån men kanske inte fullständigt kan översättas i ekonomiska värden. Bland dessa förekommer rekreations- och estetiska värden, vetenskapliga värden och värden för undervisning. Han diskuterade även de förslag som då fanns om att tillskriva naturen värden som inte går att översätta i ekonomiska termer, men var tveksam om de skulle hålla i en argumentation.

En liknande lista förekom också hos filosofen Holmes Rolston III, men han diskuterade också möjligheten att hierarkiskt ordna värden så att vissa värden skulle kunna trumfa andra värden, exempelvis skulle sociala värden (social goods) trumfa marknadsvärde (se hans bok Environmental Ethics: Duties to and Values in The Natural World, 1988). Tydligt i Rolstons version var att alla värden inte är direkt överförbara till ekonomi.

Inom värdeteori skiljer filosoferna på inneboende värde och instrumentellt värde. Inneboende värde är något som är värdefullt i sig, inte som ett medel för att uppnå något annat. Något som är önskvärt i sig självt. Det kan alltså inte användas för att tillgodogöra sig något annat värde. Människovärde är ett bra exempel på ett inneboende värde.

Instrumentellt värde är något som är värdefullt för att uppnå ett inneboende värde. Det är inte värdefullt i sig utan endast för att det kan realisera ett inneboende värde. Pengar är ofta använt som exempel på ett instrumentellt värde.

Värdeteori skiljer också på olika typer av värden såsom moraliska, estetiska och vetenskapliga värden, vilka alla förekom i Ehrenfelds och Rolstons listor. Hos båda är det tydligt att en ekonomisk beräkning inte är fullt tillräcklig för att täcka alla de värden som kan tillskrivas naturen. Det finns värden som inte är direkt överförbara till ekonomiska termer. Även om vi skulle försöka finna lösningar i den ekonomiska teorin så kvarstår ändå ett grundläggande problem med inneboende värden. Inneboende värden är till sin natur inte möjliga att skriva in i en ekonomisk analys, då de är något värdefullt i sig. En fullständig värdering av naturområden kräver alltså också filosofisk kompetens och en värdeteoretisk analys.