TEMA: KLIMATETFör att möta och motverka klimatförändringar och deras konsekvenser måste lösningarna baseras på naturen själv, som återställande av skog och landskap. Vägen framåt går via en förnyelsekonomi, och det är bråttom om vi ska kunna ställa om samhället mot ett liv inom ekosystemens gränser.
bcb2791_MG_4758_Bent_Christensen_Azote De sista träden är snart avverkade i regnskogarna i norra delen av Borneo. Landomvandling kombinerat med klimatförändring kan förstöra ekologiska system, vilket i sin tur leder till att livsmedels- och vattenförsörjning kollapsar. Detta får stora negativa konsekvenser för hushållens anpassningsförmåga, och för människors förmåga till att skaffa sig utkomst. Foto: Bent Christensen/Azote

This article is also available in English

Det är bråttom att ställa om vårt samhälle mot ett liv inom naturens gränser, så att våra naturtillgångar kan upprätthållas och återhämta sig inom ramen för ett hållbart produktions- och konsumtionssystem. Den pågående förstörelsen av naturens förmåga att bära upp våra liv är den viktigaste orsaken till sociala kriser och migration, krig och orättvisor. Detta påskyndas nu av klimatförändringarna, där de ekonomiska och sociala följderna är stora och genomgripande: ihållande torka, översvämningar, tyfoner, jorderosion och ökenspridning är fenomen som påverkar samhällen, hela länder och planeten. Klimatförändringarna är därför en omfattande källa till konflikter inom våra socioekologiska system.

Naturbaserade lösningar

Ett av de mest effektiva sätten att bemöta klimatförändringarnas följder – och dess orsaker – är att använda lösningar som baseras på naturen själv. Skydd av skog, vatten och jord, hållbar användning och restaurering kan spela en avgörande roll för fortsatt kollagring, kolbindning och minskning av växthusgasutsläpp. Samtidigt skapar dessa lösningar förutsättningar för att försörjning, arbeten, inkomster, samhällen och familjer kan bevaras, så att migration, fattigdom och konflikter kan avta.

Naturbaserade angreppssätt kombinerar begränsning av klimatförändringar, anpassning, minskad katastrofrisk, skydd av den biologiska mångfalden och hållbar resurshantering. Därför kallas dessa angreppssätt ”no-regret”-alternativ, vilket innebär att oavsett vilket scenario som blir resultatet så kan ekonomi och försörjning upprätthållas. Det rör sig ofta om kostnadseffektiva åtgärder som flexibelt kan anpassas till ett ständigt föränderligt klimat och de risker som är förknippade därmed.

Jordens ekosystem utgör extremt viktiga förutsättningar för inlagring av kol . Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald innehåller enbart land- och kustområdenas ekosystem över fem gånger så mycket av detta grundämne som för närvarande finns i atmosfären. Markförstörelse kombinerat med klimatförändringar kan därför negativt påverka etablerade ekologiska system och system för markanvändning, vilket i sin tur kan leda till att mat- och vattenförsörjningen kollapsar med följder för hushållens försörjning och anpassningsförmåga.

Naturbaserade lösningar på klimatförändringar kan också utgöra ett komplement till befintliga tekniska metoder, i vissa fall också ersätta dem. Beslutsfattare tenderar att vilja välja tekniska lösningar för anpassning, vilket ofta skapar fler konflikter, snarare än att försöka investera i naturliga lösningar. Dammbyggen för översvämningshantering är ett bra exempel – ett hållbart angreppssätt på landskapshantering där vatten kan hållas kvar i skog, mark och under marken är i allmänhet både effektivare och billigare. Det är nödvändigt att öka medvetenheten om detta angreppssätt.

Däremot måste vi förstå att illa utformade åtgärder mot klimatförändringar kan skada den biologiska mångfalden och också minska motståndskraften mot klimatförändringar. Stater har erkänt detta i och med FN:s konvention om klimatförändringar genom att anta ett antal sociala och miljörelaterade säkerhetsåtgärder, så kallade Safeguards, som täcker frågor som att undvika att omvandla naturskog, incitament för skydd och bevarande av naturskog och dess ekosystemnytta och stärkande av andra sociala och miljörelaterade fördelar.
För att maximera den potential som finns i hållbara metoder som verktyg för markhantering och miljöskydd krävs dock ett strategiskt och integrerat angreppssätt. En välintegrerad naturbaserad politik ger oss en fantastisk möjlighet att hjälpa alla som använder och förvaltar mark över hela jordklotet, inte bara för eget välbefinnande, utan för hela planetens.

Skog, mark och skyddade områden

Återställning av skog och landskap är en av dessa naturbaserade lösningar och en process som syftar till att återfå ekologisk integritet och höja det mänskliga välbefinnandet i avskogade eller förstörda skogslandskap. Det inbegriper att människor tillsammans återställer förstörda funktioner och produktivitet hos skogsmarker genom olika platsbaserade åtgärder. Sådana åtgärder kan vara att plantera nya träd, stödja naturlig förnyelse eller förbättra markförvaltningen. Möjlighet till återställning finns på över två miljarder hektar mark över hela världen.
En annan naturbaserad lösning som kraftigt bidrar till minskning av och anpassning till klimatförändringar är att uppnå ett nollsummespel vad gäller exploatering av mark (”land degradation neutrality”). I FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning uppskattas att runt 1,5 miljarder människor är beroende av degraderad mark, bor i områden med vattenbrist och är beroende av trä eller kol som bränsle för matlagning och uppvärmning. Syftet är att uppnå ett tillstånd där mängden och kvaliteten hos de markresurser som krävs för ekosystemens funktioner och tjänster och förbättrad livsmedelstrygghet förblir stabila eller ökar inom specifika tids- och rumsramar och ekosystem. Detta är det enda sättet att spara tillräckligt med produktiv mark för att säkerställa att framtida behov av mat, energi och vatten i händelse av klimatförändringar.

Ett tredje möjligt angreppssätt på naturbaserade lösningar är skyddade områden. Nästan alla ekosystem, inklusive områden som klassats som skyddade, fångar in och lagrar kol genom att binda in koldioxid från atmosfären. Sådan skyddsstatus minskar sannolikheten att kol som redan finns i växtlighet och jordar går förlorad, och i vissa skyddsområden kan potentialen för bindning bibehållas eller ökas genom aktiva insatser. Aktivt förvaltade skyddsområden innebär också att man förhindrar att marken exploateras och används till annat. Det minskar dessutom risken för habitatförstörelse och effekterna av extrema klimateffekter, såsom stormar, översvämningar, torka och höjd havsnivå.
Dessa naturbaserade lösningar kan bidra till att skapa ekonomisk aktivitet förenlig med den tid vi lever i och låta naturen återfå sin styrka och aktivt främja läkningsprocesser. Denna nya tankegrund för ekonomisk utveckling utgör också en strategi för att hantera de konflikter som hänger samman med klimatförändringar. Då vi har nått och överskridit vissa av vår planets gränser är det utomordentligt brådskande att tillämpa en integrerad och välutvecklad agenda i denna riktning.