Mycket av den kommande vindkraftsetableringen förväntas ske ute till havs. Havs-och vattenmyndigheten (HAV 2022) tar fram förslag till ändringar i gällande havsplaner i syfte att peka ut nya eller ändrade områden för energiutvinning som ska lämnas till regeringen senast i december 2024. Detta för att möta det ökade behovet av förnyelsebar energi. SLU Artdatabanken bidrar med bedömningar om biologisk mångfald.
Vid etablering är det viktigt att ta hänsyn till de eventuella negativa effekter som kan uppstå. Kunskapen om hur kraftverken påverkar arter och deras livsmiljöer har ökat under de senaste åren (Naturvårdsverket 2021) men det är svårt att överblicka den sammanlagda, kumulativa, effekt som flera vindkraftsparker kan få för ett havsområde då prövning sker enskilt för varje vindkraftspark. Här behövs både en geografisk samordnad överblick och en kunskapsbaserad samsyn. Ett annat problem är att kunskapen om var skyddsvärda arter och livsmiljöer finns i vår havsmiljö är starkt begränsad. För om vindkraftsverken placeras på eller i närheten av skyddsvärda och känsliga livsmiljöer kan de få negativa konsekvenser, i värsta fall irreversibla, genom grumling, sedimentation, utsläpp och ljud vid anläggandet, av kabeldragning mellan kraftverk och till fastlandet men också av buller och annan störning under själva driften och under underhållsarbeten.
Vindkraftsparker anläggs ofta i grundare områden, samma områden som i havsmiljön ofta utgör viktiga livsmiljöer för såväl fåglar, däggdjur, fiskar och andra organismer. Endast här hittas ett flertal av de mest sällsynta och hotade arterna och livsmiljöerna som inte finns kvar närmare kusten på grund av mänskliga påverkansfaktorer. Det är på just dessa, de mer sällsynta livsmiljöerna, som en negativ påverkan skulle kunna drabba som hårdast. Några exempel är den starkt hotade Östersjötumlaren och den nära hotade alfågeln, som riskerar att påverkas negativt vid etablering.
Om etableringen planeras ske inom eller i anslutning till ett Natura 2000-område påverkas inte bara det enskilda områdets specifika bevarandemål utan även Natura- nätverkets integritet i stort. Kumulativa effekter är också viktigt att ta hänsyn till och angränsande länders etablering ute till havs behöver också vägas in i den samlade bedömningen.
Det är därför viktigt att redan i planeringsfasen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beakta alla risker. Detta inte bara för att för att bibehålla de värden som finns idag utan även för att inte förstöra förutsättningarna för att också utveckla och förstärka populationer av arter och naturtyper i framtiden. Något som krävs om vi ska kunna få livskraftiga bestånd av arter och för att nå nationella och internationella mål för den biologiska mångfalden.