Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2008
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRAJordbruksverket kom nyligen med nya regler som sätter gränser för hur mycket träd och buskar som får finnas i betesmarker. De nya reglerna går i mångt och mycket emot de forskningsresultat som framkommit inom HagmarksMistra.
TEMA: HAGMARKSMISTRAÄr det sant att dagens artrika betesmarker mest består av gammal slåtteräng? Vad har egentligen våra ängs- och betesmarker för historia? Skiljer det sig mellan olika delar av landet? Och hur mycket har arealen gräsmark minskat i landet sedan 1800-talet?
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRAForskningsprogrammet MINNA (Mångfald i närnatur) anordnade i november 2007 en workshop i Örebro som bjöd på diskussioner kring praktisk naturvård i staden, inspirerande föreläsningar, dagsaktuell forskning och exkursion till ett före detta industriområde som omvandlats till grönområde.
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRAForskningsprogrammet HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker – ekonomi och ekologi) har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar. Efter sju år avslutas nu programmet och resultaten sammanfattas bland annat i en nyutkommen bok.
TEMA: HAGMARKSMISTRAForskningsprogrammet HagmarksMistra avslutades under våren 2008. Slutspurten omfattade både blickar bakåt och perspektiv framåt.
TEMA: HAGMARKSMISTRA”MAT 21-generalen” Rune Andersson leder den slututvärdering som skall fastställa effekterna av de ca 23 miljarder som delades ut till lantbruket och landsbygden i det gamla LBU-programmet. Regeringen har tilldelat Sveriges Lantbruksuniversitet uppdraget, som skall avrapporteras senast den 1 november 2008.
TEMA: HAGMARKSMISTRAEn långsiktigt hållbar gräsmarksskötsel kräver ett hållbart företagande. Hur kan man optimera lantbruksföretaget så att det både ger en ekologiskt riktig skötsel och en hållbar ekonomi med trygga sociala villkor för lantbrukarfamiljen?
TEMA: HAGMARKSMISTRADet kom ett brev till redaktionen från en engagerad naturvårdare. Här berättar Martin Lagerlöf om sitt arbete med landskapet runt Nordrona i Roslagen. Under 50 år var den lilla byn Nordrona i Roslagen militärt övningsområde och en förbjuden zon för allmänheten. När området 2001 övergick i civil förvaltning gjorde biogeovetaren Martin Lagerlöf en skötselplan för området. Här berättar han om sitt försök att gå en lite ovanlig väg till god naturvård i ett område utan naturskydd.
TEMA: HAGMARKSMISTRAGodset Harpsund har utgjort försöksområde för några av delstudierna inom HagmarksMistra. Bland annat har vartannatårsbete provats med mycket goda resultat. Och för forskarna utgjorde Harpsunds restaurerade naturbetesmarker en guldgruva.
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRA
TEMA: HAGMARKSMISTRAVilken relation har den urbana människan till den tätortsnära naturen? En nyligen publicerad undersökning från Linköping visar att beteslandskapet förknipppas med höga skönhetsvärden, frihetskänsla, upptäcktsfärder och rofylldhet.
TEMA: HAGMARKSMISTRAStadsnära natur kan ha stor betydelse både för den biologiska mångfalden och för människors välbefinnande. Helena Mellqvist har inom HagmarksMistra studerat lokal delaktighet i planeringen och förvaltningen av Tinnerö eklandskap utanför Linköping
TEMA: HAGMARKSMISTRANaturvårdsverket gav 2006 i uppdrag åt Miljöförvaltningen i Göteborg att utveckla metoder för att öka invandrares intresse för naturen. Nu sammanfattas kunskaperna från projektet i rapporten Med andra ögon: Naturmöten med invandrare, av projektledaren Yusra Moshtat.
TEMA: HAGMARKSMISTRA