TEMA: UNDER MARKYTANThis article is also available in English. I år fyller den internationella naturvårdsunionen IUCN 70 år, en organisation som Centrum för biologisk mångfald är medlem i genom den svenska nationella kommittén. En dag i februari åkte en internationell delegation från IUCN ut på skumpiga vägar västerut från Pokhara, Nepals andra största stad, för att besöka några av de byar där IUCN arbetar med ekosystembaserad klimatanpassning.

This article is also availabel in English. Byn Sunar Gaun i Dam Dame ligger på en sluttning på ca 1400 meters höjd, 15 km från staden Pokhara i Nepal. Runt de små husen breder terrassodlingarna ut sig över de branta sluttningarna. En väg som byggdes för tio år sedan, ringlar sig upp förbi byn, där det bara fanns ett vandringsstig tidigare. Här bor en grupp bönder, som är bland de fattigaste i området. De sex familjer som bor i byn är till största delen beroende av sina små gårdar för sin försörjning, och de pengar de kan få från försäljning av kvastar tillverkade av blomställningarna av ”broom grass” (Thysanolaena maxima).DSC_0724

Men på grund av kraftiga regn har byns jordar fått försämrad bördighet. Regnen sköljer bort kvävet ur jorden och orsakar kraftig erosion. Den genomsnittliga årliga nederbörden är drygt tretusen millimeter, med toppar på femtusen millimeter – den högsta i hela landet. Den skog som en gång skyddade marken från erosion har huggits ur för att ge foder till djur och bränsle till människorna.

I området har man också sedan länge haft sin boskap betande fritt utomhus, och de flesta bönder har inte velat ha sina djur uppstallade. Så det traditionella systemet för att hålla boskapen utomhus gjorde det inte möjligt för bönderna att samla gödseln för användning som gödselmedel. Men ett klimatprojekt har förbättrat situationen i flera led.

Arbetet med att klimatanpassning av jordbruket går hand i hand med att stärka och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemen. I det projekt som IUCN arbetar flickor på balkongmed i området, och som går under benämningen Ekosystembaserad klimatanpassning (Ecosystembased Adaptation), har man försökt att på olika sätt förbättra markens bördighet och motverka risk för torka genom system för integrerad jordförbättring. Det har bland annat handlat om att förbättra boskapsstallarna och gödselhanteringen, att bygga biogasanläggningar, och plantera broom grass och andra fodergrödor.

Boskapens små skjul har förbättrats med nya golv av lera, vilket gör att bönderna systematiskt kan samla gödsel och urin. Detta går till en liten biogasanläggning i anslutning till stallplatsen, och därigenom får de gas för matlagning. Bättre golv för djuren har alltså lett till mindre avskogning på sluttningarna runt byn. Det slam som blir restprodukten i biogasanläggningen kan användas på åkrarna och förbättrar avsevärt avkastningen. Samma sak gäller för grönsaksodlingarna runt husen, där den uppsamlade urinen används för att förbättra skörden.

När projektet i Panchase startade gjordes en sårbarhetsbedömning, där de mest utsatta områdena och samhällena i området identifierades, de som mest troligt kommer beröras av allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna. Invånarna i dessa områden fick själva genom fokusgrupper ge sin syn på vilka som var de viktigaste åtgärderna. Att bygga förtroende bland invånarna är en nyckel till framgången i detta och liknande projekt. För att få långsiktig framgång måste lokalsamhällena vara delaktiga och äga processen lika mycket som forskarna, och deras kunskap och erfarenhet är viktig. Likaså är det viktigt att

Bybor berättar om sin situation när en delegation från IUCN besöker deras by. Bybor berättar om sin situation när en delegation från IUCN besöker deras by.

Foto: Annika Borg

erörda myndigheter är involverade, eftersom de tillsammans med lokalsamhällena ska använda den kunskap som kommer ut av projektet.

En liten biogasanläggning i anslutning till djurens uthus har betytt mycket för byn. En liten biogasanläggning i anslutning till djurens uthus har betytt mycket för byn.

Foto: Annika Borg

De olika åtgärderna såsom restaurering av ekosystem och vård av vattenkällor, bidrar också till målet att minska jordskred och igenslamningen av sjön Phewa, som är ett av staden Pokharas stora turistmål.

Om projektet

Ekosystembaserad klimatanpassning (EbA) är åtgärder som använder sig av ekosystemtjänster och biodiversitet för att stärka människans förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Projektet ”An Ecosystem based Adaptation in Mountain Ecosystem” genomfördes med målet att stärka den nationella kapaciteten att identifiera och genomföra EbA-åtgärder för att minska sårbarheten för klimatförändringar hos lokalsamhällen i bergsområdena. När platsen väl hade valts ut, besökte projektgruppen olika platser i Panchase-området och träffade byutvecklingsråd, genomförde fältobservation och fokusgruppsundersökningar, och utarbetade sedan strategin för projektet i det utvalda området.
Projektnamn: An Ecosystem based Adaptation in Mountain Ecosystem
Bidragsgivare. German Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation Building and Nuclear Safety (BMUB)

IUCN 70 år

IUCN ansvarar för den globala listningen av utrotningshotade och rödlistade arter och har tagit initiativ till internationella konventioner och överenskommelser för biologisk mångfald och andra miljöfrågor världen över. IUCN skapar en brygga av samarbete mellan länder och miljöorganisationer världen över, som förenar världens arbete med att bevara den biologiska mångfalden, rädda klimatet och en hållbar utveckling. IUCN vill genom samarbete och kunskapsuppbyggnad stödja civilsamhällen, stater, företag och forskare i den samhällsomvandling som är nödvändig för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling inom planetens gränser. Organisationen grundades 1948, och idag är över 1300 organisationer medlemmar, och ungefär 10 000 experter deltar i organisationens arbete med att samla analysera och tillgängliggöra värdefull kunskap. Medlemmar i IUCN:s svenska kommitté är: ArtDatabanken, SLU; Centrum för biologisk mångfald, SLU; Coalition Clean Baltic; Naturhistoriska riksmuseet; Naturskyddsföreningen; Nordens ark; ProGEO; Regeringskansliet (Miljöoch energidepartementet); Skansen; Svenska Jägareförbundet; Världsnaturfonden WWF.

Klimatförändringar i Nepal

En genomsnittlig temperaturökning på 1,2 grader Celsius förväntas i Nepal till år 2030, med konsekvenser såsom kraftiga regn, krympande glaciärer och översvämningar av glaciärsjöar. Redan nu märks en ökning i antal och frekvens när det gäller torka, översvämningar, jordskred och laviner. Skogsvverkning för uttag av ved till bränsle, timmer- och foderskörd har glesat ur skogarna, och de resulterande nakna sluttningarna är utsatta för jorderosion och jordskred. Denna försämring minskar ekosystemens förmåga att tillhandahålla nödvändiga ekosystemtjänster som är kritiska för befolkningnens försörjning, inte minst vad gäller jordarnas kvalitet.