Klimatet håller på att ändras. Högre temperaturer ger en längre växtperiod, kortare tid med tjäle eller ingen tjäle alls och torrperioder och värmeböljor i söder. Mer nederbörd framför allt i väst och norr och under vinterhalvåret, ofta med en högre intensitet som ger översvämningar och erosion. Variationen mellan åren väntas också öka. Jordbruksverket har beskrivit att klimatzonerna rör sig med 1 meter per timme norrut eller nästan en mil om året. Det innebär att vi har Skånes klimat i Mälardalen om 50 år.
Ändrat klimat innebär att tillväxten och därmed produktionspotentialen ökar med 15–30 procent om cirka 50 år. En stor del av detta beror på en längre växtperiod och högre halt av koldioxid i atmosfären. Tillväxtökningen ger möjligheter för samhället om markanvändningen anpassas för att ta vara på potentialen. I odlingslandskapet anpassas markanvändningen till exempel mot mer trädridåer som har flera syften, till exempel att skapa nya biotoper och korridorer i landskapet, att binda kol och att minska näringsläckage. All produktiv mark används. I första hand för livsmedel, annars för energigrödor som snabbväxande träd och kanske rörflen på mulljordar längre norrut.
Beten sköts väl och mer av åkern är bevuxen året om. Det senare är ett sätt att nyttja den tid som växterna kan fånga solenergi och binda kol.
Fler våtmarker, näringsfällor, dämmen och bevattningsdammar kommer att anläggas. De har också flera syften, bland annat att skydda hotade arter, fånga växtnäring och fungera som vattenreservoarer. När markanvändningen ändras så innebär det förmodligen att fler ekosystemtjänster synliggörs och stöds av brukandet. Om ändrad markanvändning ses i ett landskapsperspektiv, kan det innebära att de syften som reservat har kan nås på flera sätt.
En del arter gynnas, andra inte
Ändrat klimat kommer sannolikt att påverka ekosystemens funktion. En del arter och biotoper kommer att gynnas, andra inte. Det kan innebära att en del reservat kommer att förlora de värden eller de arter som de skapades för att skydda. I andra fall behövs kanske inte reservaten för att de hotade biotoperna eller arterna ska återhämta sig.
Forskare söker i dag fler sätt att mäta värdet av biologisk mångfald än nyckelbiotoper och hotade arter. Bland annat undersöks nyttan/värdet av ekosystemtjänster och man försöker identifiera vilka arter som är särskilt viktiga för att bära resiliens och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster behövs främst för ekosystemets egen funktion och resiliens och är därmed också avgörande för hur människans brukande bör utformas. Exempel på ekosystemtjänster som värdesätts vid människans brukande av skogs- eller åkermark är förmågan att binda kol vid produktion av virke, bioenergi och livsmedel, vattenhushållning, temperaturutjämning, pollinering, mineralisering, biologisk mångfald, skönhets- och hälsovärden.
Naturreservat bildas för att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer med ett särskilt stort värde för djur, växter och människor. Det största hotet mot biologisk mångfald har varit det slitage och de störningar som människor orsakar. Men syftet för att bilda naturreservat har formulerats utan hänsyn till ändrat klimat. LRF menar att det nu finns skäl att se över varför de olika reservaten bildats och hur de förvaltas. Syfte och förvaltning kan behöva ändras. Hur det ska gå till behöver utvecklas mer av myndigheter, brukare och forskare tillsammans.
Några punkter:
- Utgå från landskapsperspektivet och utveckla strategier tillsammans med människor som bor och lever i landskapet
- Väg in värdet av ekosystemtjänster
- Ligg steget före – hitta i tid de hotade vanliga arter som bär ekosystemen och undersök vad som kan göras för att stärka ekosystemtjänster, produktionspotential och andra värden.
- Låt inte reservaten bli den svaga punkten i landskapet eller en onödig kostnad för samhället.
- Gör det möjligt att ”flytta” reservat. Det vill säga se över syftet och den skötsel som krävs när det ursprungliga syftet påverkas av ändrat klimat. Om vettigt syfte inte identifieras, sälj marken och använd pengarna på ett bättre sätt.