TEMA: ETNOBIOLOGIPå landsbygden i tropikerna spelar fortfarande djur och växter från naturen en stor roll för de enskilda hushållens försörjning av livsmedel, medicin och byggnadsmaterial. Deborah Chilimo, en av CBMs studenter, har undersökt vilka produkter från Tanzanias miomboskogar, en typ av torrskog, som två olika byar använder.

I skogsbyn Ihombwe åt byborna ett större antal djur- och svamparter än i jordbruksbyn Fulwe där man istället använde fler växtarter som föda eller medicin. Att byn med minst skog använde fler växter beror sannolikt på den högre växtdiversiteten i det degraderade skogslandskapet.

Frukt och bladgrönsaker

Befolkningen i de två byarna åt tillsammans 34 olika arter av vilda frukter. Eftersom dessa mognade vid olika tider på året fanns det oftast någon frukt färdig att äta. Mycket uppskattade frukter var tamarind, marula och en kirimoja-art (Annona senegalensis). Tamarind är en tropisk ärtväxt där den syrliga pulpan används till saft, glass och i matlagning. Marula är mest känd genom den sydafrikanska gräddlikören ”Amarula” som görs på frukterna och Annona-släktet har mycket uppskattade frukter som oftast äts i färskt tillstånd. En art används dock mest till att smaksätta drycker. Den enda art som kan köpas i Sverige är kirimoja (chirimoya). Man använde även ett 30-tal arter av bladgrönsaker, varav de flesta var örter, men också några träd. Nattskatta och apbrödsträd (baobab) var bland de populäraste.

Medicinalväxter

Växter samlades också in för medicinska ändamål och intervjuerna visade att 70 växtarter användes som medel mot 25 olika sjukdomar. Den vanligaste åkomman var magont följd av bråck och sårskador.

Rep och fiskedon

Även till en så enkel sak som rep användes 19 olika växter. Repen användes istället för spik vid husbyggen samt till stolsitsar och sängar. Vinsläktingen Cissampelos användes för att göra tråd till fiskeredskap.

Kött från skogen

I skogarna hämtades så kallat ”bushmeat”. Det rör sig främst om två svinarter, afrikansk buffel, en rörråtta samt flera antiloparter. Totalt åts 23 arter av vilda däggdjur. Minst 90 procent av invånarna i byarna åt bushmeat som bara kostade hälften så mycket som nötkött.

Skalbaggslarver och termiter

Majoriteten av de tillfrågade åt dessutom insekter. Mest uppskattad var larven av en stor noshornbagge (Oryctes monoceros), vilken ansågs särskilt lämplig som mat för äldre människor. Därnäst i popularitet kom termiter och stora nattfjärilslarver.

Populärt med svamp

Under svampsäsongen från november till maj åts svamp dagligen i nästan alla familjer, oftast som sås till stapelfödan. Av de 21 olika svamparterna, hörde två Termitomyces-arter, en kremla (Russula compressa) och en flugsvamp (Amanita zambiana), till de populäraste.

Artrika torrskogar hotade

Produkter från de artrika miomboskogarna, spelar en mycket stor roll för lokalsamhällena i Tanzania. Idag är dessa skogar hotade genom den snabba befolkningstillväxten och det kan bli svårt för de traditionella samhällena att överleva.

Bakgrund

Deborah Chilimo, en av CBMs MSc-studenter, undersökte användandet av produkter från Tanzanias miomboskogar, en typ av torrskogar, som en del i CBM:s torrskogsprojekt. Två byar, Ihombwe och Fulwe, valdes ut eftersom de representerar två olika stadier i de afrikanska byarnas utveckling från självförsörjande naturahushållning till en mera modern integrering med närliggande tätorter. Baslivsmedlen i området är majs, durra och ris, men dessutom odlas bönor, kassava, bananer och olika grönsaker för hushållet samt sesam för avsalu. Ihombwe (800 inv.) omges av skog och har en självhushållsekonomi grundad på traditionellt svedjeoch trädesbruk. Fulwe (4800 inv.) har permanenta åkertegar medan skogen till stor del är borta eller kraftigt fragmenterad. Större husdjur saknas i hela området eftersom tsetseflugor är vanliga.