TEMA: GOD NATURVÅRDStiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, har beviljat ett treårigt anslag på totalt 17 miljoner till forskning om biologisk mångfald i ängs- och hagmark. Programmet kallas Hagmarks-Mistra och koordineras av Centrum för biologisk mångfald (CBM)

Våra ängar och hagar är inte bara vackra, utan hyser också en omfattande biologisk mångfald. Under århundraden av bete och slåtter har en stor artrikedom vuxit fram. Nu är många av dessa växter och djur hotade. Allt fler gårdar läggs ner och bristen på betande djur gör att Sveriges ängs- och hagmarker växer igen.

Världsunikt program

– HagmarksMistra är världsunikt. Det kombinerar forskning om hur bon-den ska tjäna så mycket som möjligt på sin produktion, med forskning om hur den biologiska mångfalden samtidigt bäst kan bevaras och skötas, säger Urban Emanuelsson, föreståndare för CBM och programdirektör för HagmarksMistra. Tidigare har forskare enbart koncentrerat sig antingen på produktion eller bara på mångfald.

Ekonomi och ekologi parallellt

Målet är att utveckla kostnadseffektiva skötselmetoder för att kunna bevara den biologiska mångfalden i naturbetesmarker och ogödslade ängsmarker. Programmet är indelat i fyra olika delprogram: ”Bra skötselmetoder”, ”Bra jordbrukssystem”, Perspektiv på dåtid, nutid och framtid” och ”Länkar till samhället”. Med CBM som spindeln i nätet ska forskare från olika discipliner och olika universitet , undersöka allt från olika betesregimers påverkan på den biologiska mångfalden till vad markägare tycker om att sköta naturbetesmarker.

Inleds i sommar

Programmet inleds under 2001 och avslutas 2003. Det finns goda förutsättningar att det därefter förlängs fyra år med hjälp av ytterligare 24 miljoner från Mistra.

Naturvårdskedjan nästa

Ännu ett stort forskningsanslag väntas under sommaren. CBM har ansökt om 30 miljoner från Naturvårdsverket för att genomföra forskningsprogrammet ”Naturvårdskedjan”. Tidigare har majoriteten av naturvårdsforskningen fokuserats på åtgärder. I Naturvårdskedjan ses naturvården ur ett vidare perspektiv där mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering länkas ihop till just en naturvårdskedja. Vilken slags natur vill vi ha? Vilka styrmedel finns för att nå dit? Vilka åtgärder bör vi vidta? Blev det som vi hade tänkt oss? Om inte, hur ska vi ändra våra strategier?

Tillsammans med Hagmarks-Mistra kommer Naturvårdskedjan att innebära ett betydande bidrag till naturvårdsforskningen i Sverige.