Jordbruket av idag är det som påverkar vår miljö mest och det är av flera olika anledningar. Av den mark vi använder globalt för att odla grödor används 70 % för produktion av djurfoder. Det betyder att huvuddelen av vår markanvändning inte går till människor direkt. Istället äter vi djuren som ätit det vi odlat. En ”omväg” där mycket resurser försvinner i processen. Utarmning av jord, övergödning och kemikalier utgör också en del av de hot mot ekosystem och miljö som kommer från jordbruket. De negativa aspekterna av jordbruket, och att man enligt alla prognoser inte kommer att kunna föda en växande världsbefolkning med nuvarande system, gör att FN:s livsmedel- och jordbruksorganisation, FAO, arbetar för en föränd­ring av hur människor konsumerar och producerar föda. I tio år har FAO satsat på frågan om att öka användandet av insekter som mat. De menar att en förändring mot en mer insektsbaserad kost är rele­vant i både i utvecklingsländer och i industriländer.

Arkeologiska fynd visar att insekter har ingått i vår kost under mycket lång tid. Traditionen att äta insekter finns i många länder världen över, unge­fär två miljarder människor idag har insekter som del av sin föda. Traditionerna är tydligast i Asien, delar av Afrika och Mellanamerika, medan det är ovanligt i Europa och Nordamerika. Insekterna som äts är mycket uppskattade, oftast vildfångade, och det som inte äts direkt säljs på marknader. Vissa arter kan betinga ett mycket högt pris, många gånger högre än finare köttdelar. Arterna som äts varierar stort, vanligast är olika skalbaggar och deras larver. I en del länder börjar nu upp­födning av insekter. När källan till insektsmaten flyttas från att vara vildfångade till odlade, så sänks insamlingstrycket på naturliga populationer. Det är troligtvis bra för bevarandet av inhemska arter. I dagsläget finns väldigt lite information om hur insamlandet påverkar arters förekomst och utbredning. Med den mängd som äts och säljs kan man gissa att den betydligt påverkar flertalet arter i vissa delar av världen.

Om insekter skulle användas som produktions-djur och odlas i stor skala, ser det ut som att en del av de problem vi ser med dagens livsmedels­produktion skulle kunna bli mindre. Det finns otroligt många insektsarter, och de kan äta en stor mängd olika typer av föda. De kan därför leva på resurser som vi människor inte kan. En stor vinst skulle alltså kunna göras genom att uppfödning av insekter inte tar lika stora arealer i anspråk som uppfödning av tamdjur. Troligtvis kan en del av det som idag är restprodukter från annan livsmed­elsproduktion användas som foder till insekter. Insekter är också mycket bra på att omvandla den föda de äter till tillväxt av den egna kroppen. Med den kunskap vi har idag ser vi att mängden mark som behövs för att odla mat till insekter troligtvis är mycket mindre än den yta som behövs för att producera djurfoder i dagens jordbruk. En intres­sant fråga där forskning nu pågår är om vi kan skapa jordbrukssystem där grödor odlas som är bra både för de vilda insekterna och som sedan kan användas som föda för dem som odlas. På så sätt skulle ett mer resurseffektivt odlande ha potential att öka den biologiska mångfalden.

Idag har vi en begränsad kunskap om det mesta som vi behöver veta när de gäller storskalig uppfödning av insekter. Frågor som vilka insek­ter skulle passa bra med utgångspunkt från deras ekologi, vilken typ av föda de skulle kunna växa och leva bra på, samt hur den födan ska tas fram på ett resursmässigt hållbart sätt är helt centrala. Något som är tydligt och mycket viktigt är att de arter som ska användas för massuppfödning är inhemska. Invasiva arter förstör naturliga system med ibland utrotning av inhemska arter som följd. De kostar samhället enorma summor bara genom förorening av vatten, decimerade skördar, och smittspridning till människor och djur. Man uppskattar att den kostnaden bara för skador är tolv miljarder per år Euro för EU-länderna. Det finns också risker med att börja äta insekter där flera är kopplade till att det är en ny matprodukt. Vi vet inte om alla ämnen som finns i olika arter är nyttiga för oss. Precis som andra livsmedel kan insekter bli förorenade med bakterier och svam­par, så hur dessa organismer kan förekomma och förebyggas måste vi få mer kunskap om.

Om man vill få människor i västländer att börja äta insekter är det avgörande att komma över ”äck­elfaktorn”. I många länder ser man insekter som något äckligt eller smutsigt och som man verkligen inte vill stoppa i munnen. Processen med att skapa nya traditioner och vanor kan ta en lång tid även om man får kunskap om att den nya matvaran är näringsrik och nyttig. Även om det är vanligast att insekter äts hela i de länder där de konsume­ras mycket, ser vi att i de europeiska länder där de nu säljs är det som tillsatser eller delar i andra matprodukter.

Forskningen och kunskapen inom samtliga områden runt insekter som mat har svårt att hänga med både FN:s arbete och insektsuppfödningsföre­tagens produktion. Vi vet inte hur en god djurhåll­ning ska definieras och framförallt inte hur vi ska skapa ett nytt matsystem som inte bidrar till den resursförbrukning vi idag ser runt omkring oss. De flesta frågor återstår att besvara och centralt för dessa är kunskapen om insekter och deras ekologi.

Uppfödning av Kambodjansk fältsyrsa i Kambodja. Så här ser de småskaliga odlingarna ut på flera ställen i Asien. Odlingen på bilden var del i ett forskningsprojekt där doktoranden som var Kambodjan, disputerade vid SLU.

Foto: Åsa Berggren