TEMA: MAT OCH BIOLOGISK MÅNGFALDAtt ta fram en heltäckande databas över Sveriges kulturväxter är ett större, och mer krävande arbete än man kan föreställa sig, berättar här Björn Aldén, som ägnar en stor del av sin tid år att systematisera namn på gamla fruktsorter. Denna artikel finns i en längre version här på www.biodiverse.se

Här kan du läsa en längre version av denna artikel.

När vi inom Programmet för odlad mångfald (Pom) 2001 initierade Svensk kulturväxtdatabas (Skud) var tanken inte bara att underlätta arbetet inom Pom, utan också att ta fram en mer eller min­dre heltäckande databas över Sveriges kulturväxter tillbaka till prelinneansk tid. Avsikten var att skapa ett lättillgängligt referensverktyg och en likriktare i Sverige för att underlätta kommunikation om kulturväxter – både bland professionella och lek­män. Ett gigantiskt projekt kan tyckas, vilket också underströks av det faktum att vi med kulturväxter inte enbart avsåg att behandla växter som odlas i Sverige utan också alla dem vi använder, inhemska eller importerade. Med Skud skulle alla kunna ta fram ett korrekt vetenskapligt, hortikulturellt eller svenskt namn. Till dags dato har över 145 000 namn registrerats – och arbetet fortsätter.

Ursprungligen beskriven som ’Oranieäpple’. Skud följer Jordbruksverkets nationella lista där namnet är ’Oranie’.

Foto: Bild ur Pihl & Eriksson 1912, Svenska fruktsorter.

Prioritering en nödvändighet

För att uppnå målet måste alla namn registreras och vid behov synonymiseras så snart de påträf­fats i svensk litteratur, i odling eller inom handeln. Internetförsäljning av växter och växtprodukter har inte precis minskat projektets omfattning. Vi valde att koncentrera oss på arter och sorter som förekommer på marknaden idag och som förekom­mit de 70–80 senaste åren. Det innebar att många av våra äldre, men för oss i Sverige ännu relevanta och särskilt intressanta kulturväxtgrupper fått stå tillbaka en del – tills helt nyligen. Turen har nu kommit till dem. Det är om ett sådant projekt – våra gamla fruktsorter, och äpplen i synnerhet – det här i korthet ska handla.

’Alantapfel’ ur Lauche 1883, ofta kallad ’Prinssessäpple’ hos oss, bör troligen heta ’Princess Noble’.

Sortidentitet – rätt namn på rätt sort

Det finns två verkligt grundläggande saker bakom ett korrekt sortnamn. Den ena är av teknisk art, nämligen att sortnamnet följer de internationella nomenklaturreglerna. Det är en rätt stor utmaning i sig när det gäller gamla sortnamn. Den andra är sortens ”sanna” identitet, det vill säga att den sort du har i handen verkligen motsvaras av det namn den ursprungligen beskrevs under. Det senare är en betydligt svårare sak att komma åt och har måst lämnas därhän i det aktuella arbetet.

Sortregistrering i skud – inte bara en nationell angelägenhet

Det finns ett internationellt regelverk som styr de vetenskapliga växtnamnen, det förkortas ICN – International Code of Nomenclature for algae, fungi och plants. Det är kanske mindre känt att det även finns ett internationellt regelverk som styr de odlade växternas namn, ICNCP – International Code for Nomenclature of Cultivated Plants (i fortsättning kallad koden). Det kan tyckas skönt att ha internationella regler att luta sig mot, men det är samtidigt i rela­tion till dem problemen uppstår.

Referenser – en hörnpelare

Grunden i Skud är att varje namnpost ska ha minst en förekomst- och en taxonomireferens. Men registrering av verkligt gamla namn kräver mer än så. Enligt koden bygger ett sortnamns giltig­het på principen att det äldsta publicerade namnet har prioritet. Ett sådant namn säger man också är internationellt accepterat. Namn som publicerats före 1753, året när Linnés Species Plantarum utkom, räknas dock inte. För ett stringent arbete blev det därför nödvändigt att försöka finna det äldsta etablerade namnet, vilket inneburit kontroller av ett stort antal pomologiska verk publicerade från 1753 och framåt. Vilka referenser som använts kan ses vid respektive namnpost i Skud. Dessutom har för ovanlighetens skull kommentarer lagts in.

Sortnamn är internationella

Grundregeln i koden är att en sort bara kan ha ett giltigt och internationellt accepterat namn -– en regel som vid arbetet med gamla sortnamn skulle visa sig vara verkligt svår att följa. Oavsett på vilket språk en sort ursprungligen beskrivits så har det i odlarkretsar varit kutym att anpassa namnet till det egna språket. Fenomenet tycks särskilt gälla våra trädfrukter och ses sällan inom till exempel prydnadsväxtsorter. Man skulle kunna tro att någon form av konsensus uppstått idag, när vi har koden att luta oss mot, men så är inte fallet. Så hur löser man den frågan?

Vägar ut ur kaos?

Det kan konstateras att vi än idag har flera olika mer eller mindre giltiga sortnamn på samma äppelsort. För Skud-arbetet har det därför varit nödvändigt att undersöka hur eller om den situatio­nen kan förbättras.

Sortnamn kan efter förslag komma att konser­veras av ett internationellt organ, en ICRA – Inter­national Cultivar Registration Authority. I koden är världens olika ICRA förtecknade. Till ens bestört­ning finner man snart att ingen ICRA existerar för just Malus domestica – äpple!

Som många vet är sortnamn för vilka erhål­lits växtförädlarrätt juridiskt bindande och har prioritet även över dem som i koden kallas accep­terade namn. Tyvärr har just detta faktum inte underlättat så mycket i det aktuella Skud-arbetet då det där mest handlat om att registrera gamla, ofta redan vittspridda och välkända sorter utan växtförädlarrätt.

En annan utväg är normerande nationella listor, vilka redan existerar i mer än 20 länder. Enligt koden kan man betrakta en sådan lista som ett juridiskt bindande dokument, en lag helt enkelt, som anger vad en sort ska heta. Kvintes­sensen är att ett nationellt antaget namn även gäller internationellt. Det här går naturligtvis inte ihop. Det finns nu fall där samma äppel­sort har minst sex olika namn, alla giltiga både i juridisk mening och enligt koden. Jag noterade vid genomgången av dessa listor att ’Transpa­rente Blanche’ nu också kan heta ’Transparente Jaune’, ’White Clear’, ’White Transparent’ och ’Klarapfel’.

Slutord

Det påbörjade arbetet med att registrera och standardisera äppelsortnamn i Skud visade sig innehålla många fler utmaningar än vi kunnat drömma om. Här behövs uppenbart engagemang både från lagstiftande nationella myndigheter och från ICNCP:s namnkommission. Som medlem i denna kommission har jag nyligen framfört för­slag om förbättringar och tydliggöranden i koden. Jag har även föreslagit att man skapar ett inter­nationellt forum för diskussioner om fruktsort­namn. Förhoppningsvis kan det underlätta i vårt fortsatta Skud-arbete.