Naturvård kan kopplas till folkhälsa eller friluftsliv och på så vis öka en kommuns attraktionskraft.

De svenska miljömålen utgör grunden för Sveriges naturvård, men det finns ingen instans som tar ett samlat grepp på hur alla naturvårdsinsatser i landet kopplar till miljömålen. Det betyder att kommunerna i stort sett är fria att göra vilka satsningar de vill och att aktiviteterna i landets 200 kommuner varierar från ingenting till mycket ambitiösa naturvårdsprogram. För Mats Rosenberg är miljömålen ett bra stöd för kommunens prioriteringar.

– I Örebro fungerar de nationella miljömålen bra som grund för våra lokala ställningstaganden, vi slipper uppfinna hjulet på nytt hela tiden.

Förankra miljöpolitiken

Den lokala förankringen av miljömålen är viktig för att kommunen ska lyckas gå i land med sina naturvårdssatsningar. I Örebro omsätts de nationella miljömålen i lokala naturvårdsmål som antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod.

– Innan miljömålen var skrivna gjorde jag själv naturvårdsprogrammet för Örebro på min kammare. Nu har vi en process med nationella riktlinjer som vi försöker anpassa till våra förutsättningar. Men det är fritt från central nivå hur man ska jobba. Det är jätte­viktigt att förankra idéerna i miljömålen lokalt och få acceptans hos våra politiker.

Örebro kommun är en stor markägare med mycket våtmark. Under 1990-talet gjorde staten en stor satsning för att motverka konjunkturnedgången. Örebro kommun sökte då pengar för att engagera entreprenadföretag till våtmarksanläggning.

– De här pengarna var avsedda för att stimulera sysselsättning, men vi fick rustade våtmarker på köpet.

Mats berättar att det finns EU-pengar avsatta för att anlägga våtmarker och dessutom ett årligt bidrag för att hålla våtområden på markerna.

– Och det här är pengar som alla markägare kan söka från länsstyrelsen, poängterar han.

Men det är tydligt att det är en fördel att vara en stor organisation som en kommun när det gäller att finansiera naturvårdsprojekt.

– Kontakten med politiker är viktig, och man måste vara offensiv. Kommunen måste ha en egen vilja och kunna stå för en del av finansieringen. Är man på hugget och ser öppningar så kan projektmedel börja rulla in.

Betydelsefulla statsbidrag

Under 2004–2006 fördelades 300 miljoner kronor till lokala naturvårdsprojekt i landet. Tanken var att stimulera och stärka det lokala engagemanget för naturvårdsfrågor. Men den typen av statsbidrag kommer inte regelbundet och fortsättningen för de lokala naturvårdsprojekten är osäker.

– Den statliga satsningen på lokal naturvård har haft stor betydelse. Det är viktigt att det här naturvårdsprogrammet får en fortsättning, kommunerna kan göra jättemycket om pengarna finns. De statliga stimulanspengarna gör det också lättare att få kommunen att satsa på projekt, och då har man satt en boll i rörelse.

För Mats Rosenberg är naturvård ett sätt att göra kommunen attraktiv. Det handlar om lika mycket sociala delar som ren naturvård. Hans råd till kollegorna är att koppla naturvård till folkhälsa och attraktionskraft.

– En kommun med välskötta naturområden lockar både invånare och företag. När jag äskar pengar säger jag till ekonomerna ”om jag får en tiondel av vad parkskötseln får ska jag sköta tio gånger så stor areal. Ni får hundra gånger mer för pengarna!”. Om jag lyckas sälja det som något prisvärt ger det mig en budget som kan locka fram andra pengar. Då har jag ekonomisk beredskap när nya statsbidrag dyker upp.

Mats Rosenberg önskar sig tydliga målsättningar och hjälp med att bygga nätverk med kunniga kontaktpersoner inom olika naturtyper i hela landet. Utbildningsdagar med exkursioner i olika marker där man kan lära och inspireras av varandra är ett annat önskemål. Det låter som enkla och billiga insatser som kan ha stor betydelse. Slutligen önskar han att den statliga naturvårdssatsningen får en fortsättning.

– Att låta kommunerna söka medel och dela 50–50 ger mycket för pengarna om man styr rätt och visar vad som är viktigt.