Du läser just nu Biodiverse Nr 4 2020
TEMA: GRÖNA GIVENEn orch (ni vet från Sagan om ringen) hoppar in mitt i Luciasången, en fors­kare är utklädd till rektor, jag har en gul peruk med flätor, vi är tomtegub­bar, tärnor och andra konstiga figurer. Vi spelar och sjunger egna texter till kända Luciamelodier. Det är 2014, och ett av CBM:s många kreativa Luciaupptåg som vi uppvaktat Artdatabanken med...
Kollage av fyra foton, från vänster till höger: Urban Emanuelsson vid en strandkant vid en våtmark, med en kamera; en grupp människor (CBM) på avstånd bland brända stammar; Tuija Hilding-Rydevik bär på ett fång sly; en grupp människor (CBM) på en äng om våren har stående lunchpicknick.
TEMA: GRÖNA GIVENEtt kvarts sekel. Så länge har SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) funnits, och varit en aktör i kunskapsproduktion om biologisk mångfald i Sverige. Idag finns fler samhällsaktörer som arbetar för biologisk mångfald jämfört med när CBM började sitt arbete 1995. Kunskapsnivån är också högre. Det har på CBM funnits en unik varaktighet, då centret i huvudsak letts av endast två föreståndare. Här delar dessa två, Urban Emanuelsson och Tuija Hilding-Rydevik, sina tankar om var CBM står idag.
TEMA: GRÖNA GIVENDet kallades i förhand för Supermiljöåret 2020. I år var det tänkt att den globala konventionen för biologisk mångfald (CBD) skulle få en ny strategi och nya mål. Men det här året blev inte som alla andra, på något plan. För konventionens del har det inneburit en förskjuten process och svåra frågeställningar. Hur ror man i land en sådan process utan att träffas fysiskt? Torbjörn Ebenhard, som deltar i den svenska delegationen i CBD, berättar här om vad som händer – och inte – med de globala ansträngningarna att hejda förlusten av biologisk mångfald.
TEMA: GRÖNA GIVENÅterställ skadade ekosystem, bygg upp en hållbar livsmedelskedja, återfå pollinatörerna och var bäst i klassen på att skydda den biologiska mångfalden. Det är några av ingredienserna i EU-kommissionens recept för ett hållbart EU och strävan efter en klimatneutral kontinent.
Father of a young family is putting eggs on a daughters plate for a breakfast. Foto.
TEMA: GRÖNA GIVENVärldens livsmedelsproduktion, med omformning av landskapet, kemikalieanvändning, tillförsel av näringsämnen och transporter, ger upphov till en stor miljöpåverkan. Och det som styr kostvanor är i hög grad ett uttryck för kultur. Dina kulturellt betingade matval – alltså hur du väljer att gestalta ditt familjeliv – påverkar därför i förlängningen livsbetingelserna för allt levande på jorden.
Närbild på vält med åkerböna.
TEMA: GRÖNA GIVENBaljväxter som bönor, linser och ärter har många positiva effekter för både odlingssystemen och för vår hälsa. De bockar därmed av flera målsättningar i EU:s nya livsmedelsstrategi Från jord till bord och dess fokus på ökad diversitet, resurseffektivitet och systemperspektiv i hållbar produktion av hälsofrämjande livsmedel.
Fishing Trawler. Photo.
TEMA: GRÖNA GIVENEn tredjedel av all mat som produceras försvinner på vägen. Det innebär att en stor del av den negativa miljöpåverkan som livsmedelsproduktionen står för, har skett alldeles i onödan. I EU:s livsmedelsstrategi är matsvinn en av nyckelfrågorna.
TEMA: GRÖNA GIVENNär det gäller flera av de områden där EU:s livsmedelsstrategi ”Från jord till bord” föreslår åtgärder ligger Sverige redan långt framme. Av avgörande betydelse kommer för svensk del blir därför hur målen definieras, om det ska vara EU-övergripande mål eller individuella mål per land, och vilken basnivå eller utgångspunkt som sätts för målen.
  • Publicerad i Biodiverse Nr 4 2020 av Thomas Hahn, Docent i ekologisk ekonomi /samhällsvetenskaplig miljöforskning Stockholm Resilience Centre /Stockholms universitet
TEMA: GRÖNA GIVENDen gröna given är Europas nya tillväxtstrategi. Det är så den presenteras av EU-kommissionens president Ursula von der Leyen. Målet är en ”resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukning.”
Kollage av två bilder: till vänster en likåldrig ung björkskog, till höger en olikåldrig lövskog med grenar och stammar på marken.
TEMA: GRÖNA GIVENAtt öka mängden skog ingår i EU:s strategi för biologisk mångfald, och i flera andra EU-sammanhang. Plantering av minst tre miljarder ytterligare träd i EU före 2030 är ett konkret mål. Detta betyder, enligt EU-kommissionen, en fördubbling av dagens planteringstakt. Vad kan detta innebära för den biologiska mångfalden i Europa och i Sverige?
TEMA: GRÖNA GIVENForskare får allt starkare stöd för att allmänhetens observationer av arter som rapporteras till Artportalen kan användas inom forskningen. Nu presenteras kartor över skogslevande fåglars utbredning som baseras på Artportalsdata. För ovanliga arter är Artportalsdata särskilt användbara.
TEMA: GRÖNA GIVENI detta nummer av Biodiverse tänkte vi ta oss an de stora penseldragens politik. EU:s nya strategi, som sammanfattas här ovan, har beskrivits som en rejäl kursändring.