Under utbildningen får studenterna själva planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt projekt. Kelvin Peh försvarar sina resultat på kursen 2002.
Foto: Börge Pettersson
TEMA: INTERNATIONELLTNär den fjärde kullen av internationella studenter välkomnas till CBM och magisterprogrammet, väntar ett delvis nytt grepp på utbildningen där samhällsvetenskapliga aspekter på biologisk mångfald ges större utrymme.

För fjärde gången anordnar CBM en magisterutbildning med inriktning mot biologisk mångfald: Master of Science in Management of Biological Diversity. Mycket är nytt. Det som tidigare var en traditionell magisterutbildning i biologi vid SLU är idag en breddmagister i övriga ämnen. Detta ger möjligheter till ett större inslag av samhällsvetenskapliga aspekter på biologisk mångfald och att arbeta mot en ökad integrering mellan samhälls- och naturvetenskap i programmet. Dessa två ambitioner har funnits med i diskussionerna och arbetet med att utveckla programmet under lång tid.

Uppdragsutbildning

Programmet ges idag som en uppdragsutbildning, vilket medför begränsningar för dem som kan söka till utbildningen. Det är uppdragsgivarna, i detta fall EAPGREN (östra Afrika), SPGRC (södra Afrika), SEEDNet (Balkan) och Sida som utser kandidater till utbildningen. Urvalet har dock skett i dialog med CBM som utbildningsansvarig institution och grundar sig på den akademiska meriteringen och bedömning av de sökandes projektförslag. Genom att uppdragsgivarna är med och gör ett urval av kandidater, förbättras utbildningens förutsättningar för att direkt bidra till kapacitetsuppbyggnaden, särskilt i utvecklingsländerna. Det kan också fylla behovet av att koppla samman bevarandet av den biologiska mångfalden med fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden.

Bygger kunskap

En tanke med programmet är just kapacitetsuppbyggnad genom att ge studenterna möjlighet till att utveckla kunskap och färdigheter inom frågor som rör biologisk mångfald. Därför är det naturligtvis viktigt att kunskapen kommer studentens hemland till del.

Det finns ett stort behov av kapacitetsuppbyggnad inom arbetet med frågor som berör biologisk mångfald. Hoten mot den biologiska mångfalden förstärks, behovet av hållbart nyttjande ökar med befolkningstillväxt och fattigdom, snabba förändringar sker inom biologisk och genetisk forskning och en lång rad internationella avtal, konventioner, och nationella lagar är under förhandling eller implementering. Det är således av stor vikt att kunskapen inom detta område byggs upp, särskilt i utvecklingsländerna, för att kunna hantera nya och komplexa situationer.

Flera aspekter

Utbildningen erbjuder en tvärvetenskaplig ansats till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt förhållandet mellan biologisk mångfald och det mänskliga samhället. Detta ger programmet en särställning bland liknande utbildningsprogram, även internationellt sett. Förutom naturvetenskap framhåller programmet sociala, juridiska och politiska aspekter på hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald. Utbildningen syftar till att ge kunskaper och färdigheter i analys, värdering, bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, både på nationell och på internationell nivå. Detta är kunskaper som studenterna ska kunna ta med sig till sina hemländer och omsätta i praktiskt arbete.

Längre introduktion

I denna omgång av programmet har större vikt lagts vid introduktionen än tidigare. Den har blivit längre och syftar till att presentera de teman som kommer under utbildningen som helhet. En viktig aspekt är också att introducera nya undervisningsmetoder och sätt att se på utbildning.

Samtidigt som programmet syftar till att bygga upp studenternas färdigheter inom området biologisk mångfald så syftar programmet även till att utveckla den vetenskapliga kompetensen för att ge möjlighet för studenterna att fortsätta sin utbildning mot en doktorsgrad.

CBM:s mastersprogram

I en kurs med ett så brett grepp som bevarande och hållbart nyttjande är goda praktiska exempel viktiga. Av vikt är också att praktiska exempel hämtas från olika delar av världen. Därför ingår också i kursen en cirka tre veckor lång fältresa, som förläggs till ett annat land. Tidigare magisterprogram har haft en fältresa förlagd till Hawaii respektive Costa Rica. Foto: Börge Pettersson.

Övergripande teman

För att öka integreringen mellan samhälls- och naturvetenskap har vi arbetat för att få bort de mer ämnesspecifika kurserna och istället utvecklat övergripande teman som utgör fokus för de olika kursblocken. Arbetet har inte varit lätt, då de valda temana vid första anblicken i stor utsträckning kan tolkas som ämnesspecifika. Det ligger därför ett stort arbete i att visa på att frågeställningar som traditionellt betraktas som naturvetenskapliga också har kopplingar till samhällsvetenskapen, och vice versa. Ett exempel är kursblocket Identification and assessment of biological diversity, en titel som skulle kunna passa på en rent naturvetenskaplig kurs. Här är det viktigt att lyfta fram aspekter som olika värderingsgrunder för biologisk mångfald och samhällets värderingar i förhållande till vetenskaplig kunskap.

Relationen mellan mångfaldskonventionen och andra relevanta konventioner eller fördrag belyses inom kursblocket Intellectual property rights and access and benefit sharing. Här är viktiga inslag samspelet mellan olika aktörer, juridiska och ekonomiska förhållanden – aspekter som traditionellt betraktas som samhällsvetenskapliga. Här är det således av vikt att lyfta fram även naturvetenskapliga aspekter, särskilt konsekvenser av olika internationella förhandlingar och nationell lagstiftning för den biologiska mångfalden.

Tolerans för värderingar

Att förebygga konflikter mellan olika kulturella grupper bland studenterna är också viktigt eftersom heterogeniteten är stor. Höstens studentgrupp kommer ifrån flera världsdelar och ett stort antal länder, och studenterna har olika erfarenheter beroende på ålder, utbildning, yrkeserfarenhet och kulturell tillhörighet. Detta har i tidigare program framhållits som ett initialt hinder, men har med tiden vänts till en positiv del av utbildningen då studenterna har utvecklat god förmåga att samarbeta och hantera ett diskussionsklimat som rymmer olika åsikter och värderingar. Det är viktigt att tidigt i programmet framhålla att alla är där på lika villkor, att alla har rätt att uttrycka sin syn på olika frågor eller problem och att alla har rätt att delta i diskussioner. I tidigare program har extern kompetens bjudits in för att behandla frågor kring kulturella tabun, kulturella skillnader samt hur konstruktiv kritik kan ges.