Foto: Jan Nordén
TEMA: INTEGRATIONDet finns många barn i Sverige och de flesta spenderar en stor del av sin tid på dagis eller i skolan. I dagsläget har de flesta skolor en lättskött grusad eller asfalterad skolgård. Är det en sådan ”stenöken” som vi vill att våra barn ska växa upp i? Med enkla medel kan man skapa en betydligt mer naturnära och stimulerande skolgård.

Forskningsresultat har visat hur viktig utformningen av skolans utemiljö är. Natur och naturmiljö har visat sig ha central betydelse för barnens hälsa, för barnens motoriska utveckling och för barnens koncentrationsförmåga. Studier har visat att naturen även är viktig för inlärning, kreativitet och fantasi samt i barnens utveckling av självständighet och identitet. En studie visade exempelvis att antalet aktiviteter är signifikant högre på skolgårdar med naturmark i närheten jämfört med skolgårdar som saknar naturmark.

Inget genombrott i skolan

Resultaten från denna forskning har emellertid inte lett till det önskade genombrottet i praktiken. Det är få av landets kommuner som satsar på sina skolgårdar och förskolegårdar. Som invandrare i Sverige tar det tid att förstå varför vissa miljöfrågor har prioritet över andra (Red:s anmärkning: artikelförfattaren är engelsman bosatt i Sverige). Invandrare är inte delaktiga i de miljöprioriteringar som görs av kommunerna eller de statliga institutionerna. Det finns en begränsad mångfald inom miljöpolitiken vilken begränsas av svenska prioriteringar och en svensk syn på naturen. Skolgårdarna som skulle kunna föra naturen till barnen och göra den verkligt lättillgänglig förblir asfalterade förvaringsutrymmen i stort sett helt utan biologisk mångfald.

Modellskolor skapades

För 10 år sedan fick jag möjligheten att arbeta som projektledare för projektet Skolans Uterum. Vi gick ut med ett upprop till Sveriges skolor att komma in med en ansökan om att bli uttagna som modellskola för ett skolgårdsprojekt. Kriteriet för ansökan var att det på skolan fanns en skolgårdsgrupp bestående av representanter från eleverna, lärarna, föräldrarna och skolledaren. Närmare 400 ansökningar kom in och av dessa valdes tolv ut till att bli pilotskolor. Dessa tolv skolor visade sig bli strålande exempel på hur skolgårdar kan förändras och användas med stöd av hela skolan. Projektet Skolans Uterum är avslutat, men ett nätverk rörande skolgårdarna drivs vidare under ledning av Stiftelsen Barnens Landskap i Lund.

Naturen är en mycket viktigt del i vår utveckling till harmoniska, självständiga och kreativa individer. Många invandrarbarn har inte samma möjligheter att uppleva den svenska naturen som svenska barn gör. Av olika anledningar är naturen inte tillräckligt lättillgänglig. Det behövs därför en stor satsning på en miljö där alla barn ändå befinner sig. Låt därför våra barn fröjdas i en stimulerande närmiljö. Satsa på skolgårdar och för naturen till barnen.

Stiftelsen Barnens Landskap

En stiftelse som verkar för att ge inspiration och kunskap om hur man kan använda
skolgården och närmiljön som en resurs för pedagogik och lek. Stiftelsen arrangerar konferenser, studieresor och kan ge fortbildningsdagar till skolor.
Mer information om Barnens Landskap kan man få från www.barnenslandskap.com eller tel / fax 046 131112 eller e-post info@barnenslandskap.com Adressen är: Barnens Landskap, Grävarvägen 5, 227 30 Lund. Se även www.schoolyards.info för
information om skolprojekt.