En grupp människor står i midjehög vegetation i en sluttning i ett tropiskt land. Foto.
I det nya ramverket har urfolks och lokala samhällens, kvinnors och ungdomars deltagande och rättigheter en viktig roll. En tematisk workshop om biologisk mångfald och mänskliga rättigheter inom ramverket hölls som en del av förhandlingsprocessen. Här besöker deltagarna en by där Karenfolket i norra Thailand praktiserar traditionell hållbart sedvanebruk i ett kulturellt skyddat område.
Foto: AIPP, Thailand
TEMA: EN GLOBAL RÄDDNINGSPLAN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALDMÅL 22+23: Det nya ramverket innebär en stärkt roll för urfolk och lokala samhällen, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

I det nya ramverket har urfolk och lokala samhällen fått en mer framträdande roll i jämförelse med Aichimålen. Övervägandena för implementering inleds med erkännande av deras bidrag till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, tillsammans med relaterade rättigheter genom urfolksdeklarationen och lagstiftning om mänskliga rättigheter. Vidare anges att ramverket ska genomföras med en människorättsbaserad ansats (human rights based approach), och beslutet erkänner rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Mer specifika formuleringar om betydelsen av traditionell kunskap och mark och vatten som brukas av urfolk och lokala samhällen, samt skydd och respekt för hållbart sedvanebruk har inkluderats tvärgående i ett flertal åtgärdsmål som 1, 3, 5, 9, 13, 19 och 21.

Åtgärdsmål 22 handlar om urfolks och lokala samhällens, kvinnors och ungdomars delaktig­het i beslutsfattande om biologisk mångfald. Inkluderande processer, traditionell kunskap, kultur och tryggade rättigheter till mark och resurser är viktiga för att skydda biolo­gisk mångfald. Nya element i förhållande till Aichimålen är vikten av tillgång till informa­tion och rättskipning, samt skydd av miljö-och människorättsförsvarare.

Åtgärdsmål 23 är nytt och syftar till att säkra jämställdhet i genomförandet av ramverket. Kvinnor och flickor ska ha lika rättigheter som män till land och naturresurser, och samma möjligheter till fullt deltagande och ledarskap i beslutsfattande om biologisk mångfald på alla nivåer.

COP15 antog även en jämställdhetsplan som tagits fram i ett samarbete mellan parter, kvinnonätverk och relevanta institutioner engagerade i biologisk mångfald. Den knyter an till det nya mål 23 om jämställdhet, och utgör en viktig länk mellan skydd och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter.

Ett nytt arbetsprogram för artikel 8j, om urfolk och lokala samhällen och traditionell kunskap ska nu färdigställas för att genomföras integrerat i det nya ramverket. Det handlar bland annat om att utveckla och stödja in situ-bevarande och traditionellt sedvanebruk, att utveckla indikatorerna för traditionell kun­skap och meningsfullt deltagande, och att stär­ka erfarenhetsutbyte mellan positiva exempel.

Samarbetet mellan CBD, Unesco och en bred koalition av organisationer om att syn­liggöra och stärka länkarna mellan natur och kultur förnyades. Det ska bland annat bidra till att hejda förlusten av mångfalden av såväl natur som kultur samt stärka dialogen mellan kunskapssystem.

TEXT:

Pernilla Malmer, senior rådgivare, SwedBio, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

LÄS MER:

Sametingets kunskaps­material om traditionell kunskap och biologisk mångfald: www.same­tinget.se/kunskapsma­terial-traditionell-kun­skap

Malmer, P., Tengö, M. (2020). Including a human rights-based approach in multilateral environmental agree-ments swed.bio

CBD Women Caucus: Key resources on the gender and biodiversity nexus. Pdf på webbplat­sen women4biodiversity.org

International Indigenous Forum on Biodiversity: iifb-indigenous.org

Local Biodiversity Out­looks och mer material: localbiodiversityout­looks.net