Jubel utbröt i plenarsalen tidig måndag morgon den 19 december 2022 då den kine­siska miljöministern Huang Runqiu klubbade igenom Kunming-Montreal Global Biodiver­sity Framework. Fyra års förhandlingar var därmed avslutade, och världen hade fått nya globala mål i arbetet att stoppa och vända den pågående förlusten av biologisk mångfald. Det nya ramverket är ett paket med beslutade mål, men även viktiga beslut om genomförande och uppföljning. Nu finns verktygen på plats och fokus kan skifta till genom­förande.

Lång väg till Montreal

Det har varit en lång process och beslu­ten kom två år senare än ursprungligen planerat på grund av uppskjutna möten under pandemin. Ett stort antal fysiska och digitala möten har lett fram till resultatet på partsmötet. Kanske är det så att den ovanligt långa förberedelse­tiden har bidragit till att några frågor har kunnat utvecklas mer än vad som annars hade varit möjligt; det kan ha bidragit till att ramverket faktiskt kunde antas. Samtidigt har det varit viss frustration under vägen, när arbetet har försenats och möten har skjutits upp. När det dragit ut på tiden innebar det också att förhandlare ibland blivit ersatta av nya som inte hade historiken med sig, vilket gjorde att vissa för­handlingsfrågor tog onödigt lång tid. Det blev extra tydligt under mötet i Genève i mars 2022, som var det första fysiska förhandlingsmötet på två år. En del missförstånd behövde rätas ut och förhandlingarna tog tid.

EU-stafett med ordförandeländer

Bortsett från detta fasthöll EU-gruppen i stort sett den position som hade mejs­lats fram genom digitala EU-möten under flera ordförandeskap. Tyskland, som var EU-ordförande hösten 2020, hade räknat med att avsluta förhand­lingarna men fick istället inrikta sig på att hålla igång EU:s arbete i den virtuella verkligheten. Våren 2021 job­bade portugiserna med att bland annat förfina positioner för uppföljning och övervakning. Särskilt uppföljningsfrå­gorna var komplicerade. Hösten 2021 var det Sloveniens tur och våren 2022 kunde Frankrike leda EU-gruppen under de två fysiska förhandlingsmöten som genomfördes då. Under resans gång etablerades expert- och förhand­lingsgrupper för större frågor, som utöver målen i ramverket bland annat var finansiering, uppföljning och över­vakning. Slutligen föll det på Tjeckien att leda EU-gruppen fram till att få förhandlingarna i mål.

Uppföljning en framgång

Det är mycket positivt att parterna till Konventionen om biologisk mångfald kunde enas om nya globala mål och ta beslut om det som behövs för att genomföra dem.

Kunming-Montreal-ramverket är ett framsteg inte så mycket enbart för innehållet i målen men även på grund av det system för genomförande och uppföljning som finns för dem. Att man denna gång inte sköt upp finansieringsfrågorna till senare kan möj­ligen även det ge en snabbare start för genom­förandet, än för Aichimålen som antogs i Japan 2010. Den nya ansatsen för planering, övervak­ning, rapportering och uppföljning kan visa sig banbrytande för att nå konventionens mål. Före COP16 ska parterna kommunicera sina nationella mål antingen i en nationell hand­lingsplan eller separat (om det inte har funnits förutsättningar att före COP16 revidera/ uppdatera den nationella handlingsplanen). När parterna ska rapportera om sitt nationella genomförande för målen ska de använda en uppsättning huvudindikatorer som är sam­ma för alla. De nationella handlingsplanerna, inklusive nationella mål, och den nationella rapporteringen ska ligga till grund för uppfölj­ning på global nivå av nationella mål respekti­ve nationella genomförandeåtgärder. Om det visar sig att ytterligare mål eller åtgärder krävs för att Kunming-Montreal-ramverket ska kunna uppnås, ska framtida partsmöten besluta om nödvändiga rekommendationer för att åstadkomma detta. De globala uppföljningarna utgör även en grund för parterna att vid behov uppdatera sina nationella handlingsplaner.

Ramverket innebär ett svar på de fem påverkansfaktorer som IPBES globala bedöm­ning slog fast 2019. Därmed har det globala samhället enats om problembilden och satt mål för vad som behöver göras; det är ett viktigt budskap till alla aktörer i samhället i en tid då vetenskapligt framtagen kunskap inte sällan ifrågasätts.

Näringslivet höjer ambitionen

Näringslivet och den finansiella sektorn har engagerat sig i hitintills oskådad omfattning i dessa förhandlingar. Grupperingen Busi­ness for Nature ville ha obligatoriska krav för näringslivet att rapportera om sin påverkan på biologisk mångfald utifrån ambitionen att både skona naturen och att etablera konkurrens­neutralitet i nyttjandet. EU-gruppen med flera parter argumenterade för detta, och åtgärdsmål 15 innebär att parterna ska säkra att stora och transnationella företag och finansiella institu­tioner avkrävs redovisning av sin påverkan i värdekedja och portföljer. Detta är ett tydligt tecken på att krisen för biologisk mångfald nu tas på allvar utanför de grupper som traditio­nellt har varit engagerade.

Rysslands nyliga invasion i Ukraina sat­te sin prägel på inledning och avslutning av mötet i Genève våren 2022. Fram till de sista timmarna på COP15 hade dock inte Ryss­lands hållning som följd av kriget haft direkta konsekvenser för konventionens arbete, men vid val av delegater till byrån, kommittéer och SBSTTA- samt SBI-ordförande krävde Ryssland omröstning. När det visade sig att antalet deltagande parter i det sena skedet av mötet inte räckte för att genomföra ett val såg ordförande ingen annan utväg än att ajournera COP15. I skrivande stund är det fortsatt oklart hur detta kommer lösas.

TEXT:

Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare och delegationsledare vid COP15, samt ordförande för SBI3, Naturmiljöenheten,
Klimat- och näringslivsdepartementet

Mette Svejgaard, vice delegationsledare för svenska delegationen vid COP15, Naturmiljöenheten, Klimat- och näringslivsdepartementet.

FÖRHANDLINGSPROCESSEN I KORTA DRAG:
December 2018: COP14 gav mandat till två valda co-chairs och en serie förberedande möten (OEWG) att ta fram utkast till ett ramverk men också till SBSTTA och SBI att föreslå delar som skulle stödja det.

Augusti 2019: OEWG1 i Nairobi, Kenya, beslutade om riktlinjer för nya ramverket.

Mars 2020: OEWG2 i Rom, Italien, förhandlade det noll-utkast till tillståndsmål, milstolpar och åtgärdsmål som co-chairs lagt fram.

Mars 2021: Förberedande digitala konsultationer inom SBI och SBSTTA.

Maj–juni 2021: Digitala förhandlingar SBI3.1 och SBSTTA24.1.

Augusti 2021: Digitala förhandlingar OEWG3.1 om första utkastet till ramverk.

Mars 2022: OEWG3.2, SBI3.2, SBSTTA24.2 genomfördes fysiskt i Genève, Schweiz.

Juni 2022: OEWG4 i Nairobi, Kenya, tog fram förhandlingsutkast till COP15 för ramverket, med inledande sektioner, tillståndsmål för 2050 och åtgärdsmål för 2030.

December 2022: OEWG5 förberedde utkast av ramverket för COP15.

December 2022: COP15 förhandlade hela ramverket. Beslut togs 19 december.

LÄS MER:
I Biodiverse nr 4/19 skrev Anki Weibull, Naturvårdsverket, en artikel om den process som då låg framför oss med att ta fram ett nytt ramverk för biologisk mångfald – såsom det var planerat innan pandemin bröt ut. Nytt ramverk för biologisk mångfald: Lång väg mot nya mål – Biodiverse