TEMA: TRADITIONELL KUNSKAPVi har i alla tider nyttjat havets resurser för fiske och jakt. Den traditionella kunskapen om livet på djupare vatten är dock begränsad.

Den marina mångfalden skiljer sig från det vi är vana vid från landbacken och de marina organismernas intressanta kemiska innehåll kan lätt ge uppslag till forskning. Oftast använder man sig då av iakttagelser av ekologiska interaktioner, gärna i kombination med traditionell kunskap, i den mån den finns. Nedan följer ett axplock av de marina organismernas ”nyttigheter”.

Nässeldjur

Det finns c:a 10 000 arter av nässeldjur i alla världens hav. Vid svenska västkusten finns tre grupper representerade: Hydrozoer, maneter och koralldjur. Hydromedusan Aequorea victoria från nordöstra USA är en hydrozo som kan användas för att avslöja patogener. Ett luminiserande protein från arten kan användas för att märka markörer (t.ex. vissa vita blodkroppar) som fäster på exempelvis de smittämnen som orsakar SARS, mjältbrand och smittkoppor. Självlysande proteiner brukas också i utforskningen av nervcellernas utveckling. Två andra arter av Aequorea finns i svenska vatten.

Gifter till försvar

Många marina organismer, speciellt fastsittande sådana, har utvecklat kemiska försvar mot predation och angrepp av bakterier. Från svampdjuret Agelas mauritania har man isolerat det antibakteriella ämnet sceptrin.

I blåsfiskarnas lever finns tetrodotoxin (TTX), ett starkt gift som troligen anrikas från dinoflagellater. Detta gift används i utforskningen av nervsystemets fysiologi.

I gammal hawaiiansk folklore hittade professor Paul J. Scheuer en uppgift om en dödligt giftig havsorganism. Den fanns bara i en enda havslagun och användes förr av lokalbefolkningen för att smörja in spjutspetsar med så att de blev dödligt giftiga. Efter mycken möda hittades en liten skivanemon, Palythoa toxica, som visade sig vara så toxisk att ett vanligt LD50-test inte räckte till. Nyligen har toxiciteten bestämts till 50–100 ng/ kg i.p. på möss och giftet, palytoxin, anses vara världens mest giftiga organiska substans.

Hajar

Hajfiskar, elasmobrancher, saknar simblåsa. I stället lagrar många arter av pelagiska hajar oljor i levern som därmed fungerar som ett hyggligt ”flytorgan”. En typ av hajleverolja används inom kosmetikaindustrin och alternativmedicinen. Hajolja innehåller A-vitaminer, liksom ämnen som sänker kolesterolhalten och minskar risken för blodproppar, samt substanser som hämmar nybildning av blodkärl, vilket är viktigt för att stoppa cancertumörers tillväxt.

Fiskskinn har länge använts som läder, men hajskinnet har utstående fjäll vilket gör det mer lämpligt som ”sandpapper”. För 20 år sedan upptäckte man en metod att avlägsna fjällen vilket ger ett mjukare men mycket starkt och segt läder. Tyvärr bedrivs det redan i dag ett alltför omfattande rovfiske på haj.

Musslor och sjöpungar

Musslor är viktiga filtrerare av plankton i haven men kan också användas i människans tjänst. Limämnet i byssustrådarna framställs i stor skala med hjälp av genmanipulerade jästsvampar. Det kan användas för att ”svetsa” ihop vävnader efter operationer.

Liksom musslorna är sjöpungarna fastsittande och filtrerar stora mängder vatten i sin jakt på föda. De är däremot mer besläktade med oss människor eftersom de har en ryggsträng, i alla fall under sitt larvstadium. Sjöpungar kan användas som modellorganismer i forskningen kring stamceller. Det sker bland annat vid Kristinebergs Marina Forskningsstation. Det finns mer än fyrtio olika arter av sjöpungar på svenska västkusten.

Marin påväxt

På fartyg och fritidsbåtar används bottenfärger för att hindra att skrovet får påväxt av framförallt havstulpaner (Balanus). Färgerna innehåller metallföreningar och organiska biocider som tyvärr även påverkar livet i havet. Kunskap om larver av havstulpanen och deras receptorer har lett fram till pågående forskning vid Göteborgs universitet om vad som får havstulpanens larv att limma fast sig vid skrovytan. Framsteg har nåtts men det är lång väg innan någon miljövänlig kommersiell produkt finns färdig.

Inventeringar

Vad alger används till har vi inte nämnt men det kan man läsa om i den nya boken ”Alger vid Sveriges östersjökust” som ger en ny inblick i Östersjöns algflora. Annars är vår flora och fauna i havet mycket dåligt känd. Därför planerar Svenska artprojektet omfattande inventeringar av bottenorganismerna på Västkusten. Kunskaper som bl.a. kommer att användas för Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.