Uppdraget innefattar traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk i hela landet, både árbediehtu (samisk traditionell kunskap) och annan kunskapstradition. Sametinget ansvarar för den nationella samordningen vilket bland annat innebär att involvera andra myndigheter och aktörer som har kunskap och en roll att spela i Sveriges genomförande av artiklarna. Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur och har därför inlett ett nära samarbete med SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) som i fokalpunktsuppdraget har särskilt ansvar för annan kunskapstradition än den samiska. Mycket är gemensamt och ambitionen är att samverkan ska bidra till ökad förankring, ett bredare nätverk och ännu bättre resultat.
Målgrupper för arbetet
Myndigheter och intresseorganisationer för kunskapsbärare geografiskt spridda över hela landet utgör uppdragets primära målgrupper. Hittills har delar av målgruppen involverats i ett programråd med ett trettiotal representanter för olika intresseorganisationer och myndigheter har inrättats. Syftet är en plattform för dialog och kunskapsutbyte, och att tillsammans hitta vägar framåt för genomförandet av artiklarna i Sverige. Hittills har tre programrådsmöten genomförts vilka har varit givande och bådar gott för framtiden.
Arbetssätt skapar delaktighet
För att skapa intresse och delaktighet har vi valt att bjuda in till ett aktivt deltagande från målgrupperna. Hittills har programrådet varit god grund att bygga vidare på och vi har med hjälp av dess ledamöter hittat vägar framåt i olika delar av arbetet. Vi ser möjligheter att utveckla arbetet med fler insatser och bjuder nu in fler representanter att delta i programrådet. För att nå en av våra största målgrupper – länsstyrelserna – har vi inledningsvis tre olika representerade i programrådet; de från Norrbottens, Jämtlands och Östergötlands län.
Länsstyrelser är myndigheter som berörs av arbetet på många olika sätt och deras uppdrag varierar beroende på var i landet de befinner sig. De norra länen har koppling till rennäringen och samiska frågor och de omfattas bland annat av konsultationsordningen som trädde i kraft 1 mars 2022. Här sker ett samarbete mellan Sametinget och andra berörda myndigheter för att tillsammans hitta former för konsultation och för att förbereda nästa steg då även kommuner och regioner kommer att omfattas av lagen. Andra frågor är gemensamma, det kan gälla förvaltning av nationalparker och naturreservat, rovdjursförvaltning etc.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har valt att vara en pilotlänsstyrelse för att själva aktivt, utifrån sina egna behov, ta sig an arbetet att hantera frågor rörande traditionell kunskap i sin verksamhet. Målet är att arbetet med artiklarna 8j och 10c inte ska vara en börda utan något som underlättar myndighetsutövandet. Arbetet pågår och utgör ett gemensamt lärande där vi försöker utveckla goda exempel och inspiration till andra myndigheter som ännu inte påbörjat sitt arbete.
Kunskapshöjande insatser
Under resans gång har vi sett att olika aktörer har mycket varierande kunskaper om CBD, och artiklarna. Det finns ett behov av kunskapshöjande insatser både bland kunskapsbärare och myndigheter. De förstnämnda behöver bli medvetna om att de är viktiga bärare av traditionell kunskap och få möjlighet att bidra med sin kunskap till beslutsfattandet. Myndigheterna å andra sidan behöver få insikt om konventionen, Sveriges åtagande och artiklarnas betydelse för att kunna ta hänsyn till detta i myndighetsutövningen. Vad är traditionell kunskap och hur kan man inkluderad detta i beslutsfattande? Hur bör en dialog med kunskapsbärarna ske och hur skapas möjligheter för kunskapsbärarna att bidra då det ofta saknas resurser i form av tid och pengar?
För att bygga vidare har Sametinget, CBM och målgrupperna under det senaste året gemensamt utarbetat ett digitalt kunskapsmaterial som ger en introduktion till frågorna för den som tar del av materialet. Tanken är också att den som läser själv ska kunna avgöra hur djupt man vill gå in i ämnet då det finns tillgång till både övergripande och mer fördjupad kunskap. Vår förhoppning är att detta ska inspirera och skapa diskussion, och även kunna säkerställa en lägsta nivå av kunskap hos berörda myndigheter. Med ökad kunskap hos beslutsfattare och kunskapsbärare stärks förutsättningarna för att traditionell kunskap ska kunna bidra optimalt till bevarandet av den biologiska mångfalden.
Internationellt arbete
Sametingets jurist för internationella frågor, Matilda Wilhelm, är utsedd av Miljödepartementet till Sveriges nationella fokalpunkt för artikel 8j och relaterade frågor. Därmed finns en naturlig koppling mellan internationell och lokal nivå. Matilda deltar också i svenska delegationen under COP15 i Montreal i december 2022. Sametinget har tillsammans med CBM under hösten även anordnat ett möte för programrådets ledamöter där de internationella processerna lyftes och där programrådet givits möjlighet att komma med inspel till Sveriges linje. Det är ett led i ambitionen att programrådet ska kunna bidra till Sveriges arbete med 8j-frågor internationellt.
Arbetet framåt
Under nästa år tar världen, Sverige och vi nästa steg eftersom målet är att man på COP15 ska besluta om ett nytt styrande ramverk för de kommande decennierna. Det bör innebära en skjuts framåt för dessa frågor och den plattform vi har börjat bygga tillsammans med uppdragets målgrupper utgör en stadig grund och blir ständigt stadigare allteftersom vi kan involvera fler i arbetet. Redan nu ser vi dessutom att arbetssättet sprider sig och börjar ta egna vägar. Under hösten har CBM bland annat arbetat med att kartlägga pågående forskning och utbildning rörande dess frågeställningar och med det underlaget som utgångspunkt ska vi utveckla frågan om kunskapsförmedling och utbildning. En av utmaningarna för framtiden är hur traditionell kunskap ska kunna värdesättas lika med forskning i ett beslutsfattande, vilket vi tar med oss i arbetet. Det här är ett viktigt, utmanande och jätteinspirerande arbete där vi alla behöver bidra för att lyckas.
Vi ser fram emot 2023!