TEMA: TRADITIONELL KUNSKAPSverige är ett avlångt land och snart sagt varje plats har sina särskilda biologiska resurser. De har spelat roll för kulturhistorien och lokalkulturen, och bidragit till formandet av landskapet. Detta har också bidragit till ett kunnande som kan ha ett värde för framtiden. År 2005 gavs CBM genom ett regeringsbeslut uppdraget att starta ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap, ett arbete som varade i nästan ett decennium.

Redan under CBM:s allra tidigaste år i mitten av 1990-talet föddes tankarna på att initiera ett projekt för att synliggöra människans nyttjande av biologisk mångfald. Det handlade då om ett pedagogiskt exempel som kunde visa på vårt mångfasetterade beroende av naturens mångfald på många olika sätt. Bevarande av biologisk mångfald är ju inte bara något som rör naturvänner utan det handlar om en ödesfråga för oss människor och de samhällen vi lever i.

År 1997 initierades ett nationellt etnobiologiskt projekt med målet att sammanställa ett bokverk som mångsidigt visade människans relation till den biologiska mångfalden genom historien, fram till våra dagar och för framtiden. Det utgjorde startskottet för ett tioårigt etnobiologiprojekt som resulterade i en mängd symposier och ett antal böcker, bland annat bokverket Etnobiologi i Sverige i tre volymer och över 1 500 sidor som skrevs av bortåt 140 forskare från olika akademiska discipliner. Det blev en introducerande exposé över traditionell kunskap och lokalkulturer från alla delar av Sverige och för alla ändamål.

Ett uppdrag utvecklas och genomförs

Som ett resultat av processerna inom CBD:s förhandlingar internationellt, och det nationella etnobiologiprojektets första bok Människan och naturen: Etnobiologi i Sverige I (2001) fick CBM också ett uppdrag från Regeringskansliet att utreda hur man bör tolka artikel 8j i CBD (om traditionell kunskap och urfolks- och lokalsamhällen med traditionella livssätt) utifrån svenska förhållanden, och vad som behövdes för det nationella genomförandearbetet.

Under två år gjordes därför en fördjupad utredning vilken resulterade i rapporten Traditionell kunskap och lokalsamhällen: artikel 8j i Sverige (2004). Denna behandlades därefter av Regeringskansliet och bidrog till skrivningarna i miljömålspropositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) och idén om ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap väcktes till liv. År 2005 fattade regeringen därför beslut om att ge CBM ett uppdrag att utveckla och driva ett nationellt program för att underlätta Sveriges nationella genomförande av artikel 8j.

Uppdraget innebar att CBM drev ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald (Naptek) under perioden 2006 till 2012. Regeringen preciserade att uppdraget handlade om att arbeta med:

  • kartläggning och dokumentation
  • åtgärder för att upprätthålla lokal och traditionell kunskap
  • spridning av lokal och traditionell kunskap till nyckelmålgrupper som till exempel brukare av biologiska resurser och myndigheter, samt
  • stimulera forskning om lokal och traditionell kunskap, och
  • följa de internationella processerna.

Arbetet skulle även ske i samråd med Sametinget när det gällde samiska frågor och efter samråd med andra relevanta intressenter.

Eftersom uppdraget var både brett och spretigt innebar det ett behov att få en inblick i en mängd olika människors verksamheter och verkligheter. Det nationella programmet utgjordes av en arbetsgrupp med något drygt halvdussin personer på CBM som grep sig an uppdragets olika ingångar i ett försök att skapa ett helhetstänk. Regeringsuppdragets fem punkter var styrande tillsammans med de aktuella internationella förhandlingarna rörande dessa frågor inom CBD. Avsikten var att utveckla en verksamhet som tog fasta på de viktigaste intentionerna i CBD:s arbetsprogram för nationellt genomförande av artikel 8j, som Sverige hade varit del i att förhandla fram i maj 2000.

Arbetet skedde i nära samarbete med Sametinget och med ett programråd bestående av ett tjugotal organisationer, bland annat flera statliga myndigheter, brukarorganisationer och friluftsmuseer. Målet var att därmed kunna få frågorna belysta från olika perspektiv och utifrån olika kompetenser. Detta blev startpunkten för en omfattande verksamhet.

Utredningar, rapporter och nätverkande

Verksamheten inom Naptek innebar initialt en fortsättning på etnobiologiprojektet i syfte att nå ut till olika aktörer i universitets- och museivärlden, vilket skapade en bred kontaktyta för utveckling av projekt inom pedagogik och undervisning. Samtidigt utökades kontaktnätet med olika intresseorganisationer för småskaligt bruk av biologiska resurser, olika insatser genomfördes och diskussioner om problem och lösningar tog fart. Många symposier, workshops och möten genomfördes och det producerades mängder med rapporter och böcker (många finns som pdf:er på CBM:s hemsida). Även om själva programperioden var mellan 2006 och 2012 så fortsatte uppdraget i två år till. Några av de viktigare kan sägas vara:

2010. Utredning av status och trender rörande lokal och traditionell kunskap i Sverige. CBM:s skriftserie 39.

2014. Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald? CBM:s skriftserie 83.

2015. Vägar framåt för några nationella myndigheters implementering av konventionen om biologisk mångfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 95.

Naptek och Sametinget

Från allra första stund inleddes ett nära samarbete med Sametinget och en gemensam strategi för den samiska delen av programmet utarbetades. Efter en inledande kartläggning utifrån ett samiskt perspektiv så utvecklades ett koncept med gemensam finansiering av samiska pilotprojekt för dokumentation och vidareföring av traditionell kunskap. Under åren 2007–2009 genomfördes sammanlagt fjorton pilotprojekt där samiska organisationer utifrån ett samiskt perspektiv tog sig an olika dokumentationsprojekt. Tillsammans genomförde vi också flera offentliga workshopar i det samiska samhället för att lyfta frågor rörande dokumentationsmetodik och urfolksetik.

Vi genomförde också inom ramen för projektet Renen som indikator två jämförande studier mellan renskötares kunskap om naturen och den vetenskapliga litteraturen rörande biologisk mångfald för att belysa renskötselns beroende av biologisk mångfald och mångfaldens beroende av renskötseln.

Naptek – en omöjlig uppgift?

Tittar man på målen för det arbetsprogram för artikel 8j som utarbetades inom CBD innebär det stora förändringar och behov av att bland annat förändra myndigheternas verksamhet, samhällets syn på kunskap, naturresursförvaltning och konsumtions- och produktionsmönster. Att på sex år lyckas att bidra till att förändra en världsbild kan de facto tyckas vara – och är – en omöjlig uppgift, men skam om man inte försöker.

 

Text: Håkan Tunón, CBM