TEMA: FÖRBISEDD MÅNGFALDBlommornas pirater invaderar hamnar, banvallar, bakgårdar, skräphögar och soptippar. Det är här man hittar de mest exotiska ruderatväxterna.

Soptippar betraktas som ogästvänliga miljöer som inte utgör förstahandsvalet för söndagsutflykten – om man inte tillhör den växtintresserade skara florajägare som gärna står ut med sopodören för att kunna kryssa en ballongblomma. Faktum är att tippmiljöer hyser en alldeles speciell flora som inte förekommer på andra ställen i landskapet. Det är tillfälliga växter som saknar naturlig utbredning i landet, men som får ständig tillförsel från nytt organiskt avfall som kommer till tipparna. Här gömmer sig en mängd spännande så kallade adventivarter.

blommor1

Tippfloran kan bjuda på läckerheter som koriander (Coriandrum sativum), tomatillo (Physalils philadelphica)... Foto: Janne Edelsjö

 

blommor2

... och grå kavelhirs (Setaria pumila) och safflor (Carthamnus tinctorius). Foto: Janne Edelsjön (vänstra), Mora Aronsson (högra)

Mälartippar inventerade

Med anledning av det generella förbud mot deponering av organiskt avfall som trädde i kraft förra året, kan man befara att tipparnas flora har sett sina mest myllrande dagar. Av denna anledning togs en ögonblicksbild av den registrerade floran på tippar i Mälardalen under 1990-talet och presenterades i tidskriften Daphne. Där kan man läsa om fjärilsblomster från Chile, rysk blåstjärna, kinesisk kärleksört och sträv kavelhirs som står på tippsluttningarna i Uppland och Södermanland. Åtta arter räknas upp som aldrig tidigare påträffats i landet.

Vanlig tomat

En del av arterna kommer in med spannmålsimport eller fågelfrö. Hamnsenap är en art som sprids med ballast i hamnområden och ofta uppträder på tippar. Många arter som trivs i sandiga miljöer sprids längs vägar och järnvägar, industritomter och grustag och kommer till tipparna med schaktmassor. Livsmedelsindustrin står för en betydande del av tippfloran som senap, potatis, olika grönsaker och frukter. Tomat är en av de allra vanligaste tipparterna och kan bilda stora bestånd. Den kommer sannolikt från hushållsavfall och rötslam. En stor del av exotiska tipparter kommer naturligtvis med kompostavfall från plantskolor, trädgårdsfirmor, parker och rabatter, vilket ibland kan förvandla tipparna till vackra perennanläggningar.

Det finns ingen anledning att skapa förutsättningar för dessa arter att etablera sig i naturen. Tvärtom bör de övervakas och begränsas. Icke desto mindre berikar de vår svenska flora med nya färger och exotiska dofter som kan vara nog så angenäma – inte minst på en soptipp!

Ett halvt tusen tipparter

Hela redovisningen av tippfloran i Mälardalen under 90-talet tar upp knappt 500 arter från 45 tippar. Den återfinns i Daphne nr 2 2001, utgiven av Botaniska sällskapet i Stockholm i samarbete med Botaniska sektionen i Uppsala.