TEMA: NÄRNATURUnder Mångfaldskonferensen fick deltagarna stilla sitt diskussionsbehov vid något av de fem seminarier som ordnades.

Seminarierna lockade mellan fem och tjugotvå deltagare till diskussioner om odlad mångfald från vitt skilda utgångspunkter.

Ett seminarium ägnades åt regler och lagstiftning kring frömaterial: saluföring, förädling, lagerhållning, upphovsrätt, bevarandesorter och amatörsorter. Jordbruksverket var där och redde ut begreppen.

Vid ett angränsande seminarium dryftades förutsättningarna för lokalproducerad mat, specifikt i Siljanstrakten. I regionen, som varje år lockar 1,3 miljoner turister, finns många små livsmedelsproducenter med gemensamma problem och möjligheter. Bevarande av odlingslandskapet med betesdjur, biologisk mångfald, korta transporter och inte minst lokal sysselsättning lyftes fram som några argument för närproduktion.

Sveriges ideella odlarföreningar ägnades ett eget seminarium. Det finns ca 2,5 miljoner trädgårdar i landet och man har uppskattat att drygt 6 miljoner svenskar har tillgång till en trädgård i någon form. 70 000 av dessa är medlemmar i Fritidsodlarnas Riksorganisation (FOR), vilket gör organisationen till en viktig aktör i arbetet med kulturväxter och för POM. En av de stora utmaningarna för FOR är att engagera nya medlemmar efter den generationsväxling som pågår.

Vild och odlad mångfald uppfattas ibland som separata företeelser, vilket diskuterades vid ett seminarium om mångfald i städernas parker. Flera exempel berördes som visar att det går att lyfta in vild mångfald i städerna med stadsinvånarnas acceptans, samt att använda odlad mångfald som livsrum för den vilda. Vikten av bra kommunikation mellan olika yrkesgrupper poängterades särskilt.

Växternas kulturhistoria är en skatt som måste bevaras med samma omsorg som litteratur och arkitekturhistoria. Tyvärr faller ämnet mellan stolarna, trots att många är överens om att det är angeläget. Museerna spelar en viktig roll, men vem ska ha det övergripande ansvaret? Diskussionen handlade mycket om skilda vetenskapliga kulturers olika språk och revir, och ledde bland annat fram till att trädgårdarnas kulturella och naturvetenskapliga värden måste integreras.

Varför är du på konferensen?

Agneta-Borjesson

”Jag är intresserad av bevarandemetoder för kulturmiljöer och att arbeta för framtida livsmedelssäkerhet.” - Agnete Börjeson, Jordbruksverket. Foto: Börje Pettersson

Martin-Olsson

”Jag ville egentligen gå på ett seminarium om trädvård i städer, men det blev inställt!” - Martin Olsson, arborist. Foto: Börje Pettersson

Lena-Ingvad

”För att knyta kontakter och vidga mitt nätverk. Det är en förutsättning för att kunna jobba som jag gör.” - Lena Ingvad, Lunds kommun. Foto: Börje Pettersson

Sif-Eklund

”Jag jobbar på trädgårdssidan och får här en annan dimension i min verksamhet. Vi ska dra nytta av det här och vara praktiska.” - Sif Eklund, stadsträdgårdsmästare, Karlskoga. Foto: Börje Pettersson

Ulla-Britt-Kulla

”Egentligen jobbar jag med betesmarker, men jag gillar att få en bredare syn på biologisk mångfald. Den här konferensen knyter ju tydligt an till odlingslandskapet. ” - Ingalill Juhlin Jordbruksverket. Foto: Börje Pettersson

Fem seminarier

1. Saluföring och bevarandet av äldre frömaterial
2. Mat kring Siljan – lokalproducerat idag och imorgon
3. De ideella föreningarna – en viktig basresurs i arbetet med svenska kulturväxter
4. Hur kan odlad och vild mångfald utvecklas sida vid sida i städernas parker?
5. Inte bara byggnader – vem tar ansvar för växternas kulturhistoria?