Bättre folkhälsa, integration och naturpedagogik. MINNA ger förutsättningarna för att ta tillvara alla värden i närnaturen.
Foto: Mats Willhelm
TEMA: NÄRNATUREn ny svensk kunskapssatsning håller på att ta form. Mångfald i närnatur – MINNA – är ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram om biologisk mångfald och närnaturens sociala värden.

Forskningsprogrammet Mångfald i närnatur (MINNA) är en långsiktig satsning som riktar sig till forskare och praktiker inom kommuner och statliga verk samt organisationer med intresse för frågor som rör närnatur. Målet med programmet är att belysa betydelsen av en rik närnatur för rekreation och folkhälsa, för boendemiljö och livskvalitet, för integration och jämlikhet, samt för arbetet för ett hållbart samhälle. Tanken är att ge forskare och praktiker möjlighet att träffas regelbundet och utbyta erfarenheter och tankar som kan leda till nya utvecklings- och forskningsprojekt.

Saknar svar

Centrum för biologisk mångfald (CBM) har under en längre tid engagerat sig på olika sätt i frågor kring närnatur, naturvägledning och integrationsfrågor. Det har vi gjort i samarbete med forskare och praktiker inom organisationer, statliga verk och kommuner. Forskning kring ämnet bedrivs idag på olika håll i landet. Men samtidigt saknas svar på flera viktiga frågor för den fysiska planeringen och för förvaltningen av grönområden. Verksamheten har hittills också saknat en samlad nationell plattform.

Inledande steg

MINNA:s första möte hölls i januari i år, då vi formulerade några angelägna huvudfrågeställningar. Sedan har CBM vid två tillfällen, i maj i Stockholm och i juni i Lund, bjudit in praktiker inom kommuner, statliga verk, organisationer och forskare. Vi har informerat om planerna för MINNA och diskuterat de föreslagna frågeställningarna. Vid dessa möten har även pågående projekt rörande närnatur presenterats. Mötesdeltagarna har informerat varandra och CBM om vilka personer och projekt som kan tänkas ingå i forsknings- och utvecklingsprogrammet.

Den 22 september anordnades den första workshopen som samlade ett 50-tal praktiker och forskare verksamma i storstadsregionerna Göteborg, Stockholm och Skåne. Workshopens tyngdpunkt låg på de sex huvudfrågeställningarna som vi diskuterade.

Satsningen ger utdelning

Programmet har redan börjat ge resultat. Forskare och praktiker knutna till CBM och MINNA har under tidig höst lämnat in tre ansökningar för projektfinansiering. En intresseanmälan med ett trettiotal medsökande har gått till Naturvårdsverket. Den gäller utlysningen av ett större forskningsprogram kring närnatur, friluftsliv och biologisk mångfald. Naturvårdsverket har lämnat planeringsbidrag för att skriva en full ansökan under våren.

Mer regional inriktning har en ansökan till Sparbankstiftelsen i Skåne om hälsa, integration, biologisk mångfald och fysisk planering i ett rekreationsområde i Malmös närnatur. Det gäller de så kallade Arrie Dammar där Region Skåne planerar ett nytt rekreationsområde. Ansökan är frukten av ett samarbete inom MINNA och forskare från Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och Malmö högskola.

Sex huvudfrågeställningar

Programmet kretsar kring sex huvudfrågeställningar med anknytning till närnatur. Förhoppningen är att praktiker och forskare utvecklar gemensamma projekt kring dessa frågeställningar.

1. Närnatur som grund för en hållbar samhällsutveckling
Det finns både ett demokratiskt och ett ekonomiskt perspektiv på närnaturens betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Ur ett demokratiskt perspektiv kan man fråga sig hur naturupplevelser påverkar människors inställning till och engagemang för naturen. Närnaturen och naturvägledningen har betydelse för folkbildningen och för en framtida naturvårdsopinion. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att kunna värdera samhällsnyttan av närnatur för till exempel folkhälsan. Men den har också en ekonomisk betydelse som möjlighet till produktion av nya tjänster inom rekreation, naturupplevelser och turism.
2. Närnatur som en resurs för bättre folkhälsa
Vilken närnatur är det som lockar flest människor till friluftsliv? Går det bra med vad som helst som är grönt eller finns det en koppling mellan naturupplevelser och biologiska värden? Föredrar de flesta utsikter framför artrikedom eller kompletterar olika värden var­andra? Vilka värden finns i ett diffust och passivt nyttjande av närnatur som utsikt från bostäder och arbetsplatser eller från bilfönstret? Vilka kunskaper har olika grupper om tillgängligheten till närnatur? Hur ser det friluftsliv ut som leder till förbättrad folkhälsa?
3. Närnatur som arena för integration
Inom detta område saknar vi kunskap till stor del. Det innebär att en rad inledande undersökningar måste göras. Det är viktigt att poängtera att integrationen är dubbelriktad. Ett bostadsområde helt dominerat av invånare med svensk bakgrund är lika lite integrerat som ett område dominerat av invånare med utländsk bakgrund. Närnaturen är en möjlig mötesplats för medborgare med utländsk och svensk bakgrund.
4. Närnaturvägledning
Vilka erfarenheter finns det från hittills genomförda satsningar på naturvägledning? Vad kan sägas karakterisera lyckade projekt? Vilka grupper deltar och med vilket resultat? På vilket sätt har de varit lyckosamma i meningen att de medfört ökad förståelse för naturen, ökad ekologisk medvetenhet, kunskap om landskapsvärden, ökad vistelse i närnatur eller förbättrad hälsa?
5. Närnatur och biologisk mångfald i fysisk planering och exploatering
Hur prioriteras närnatur i den fysiska planeringen? Finns det skillnader mellan politiska mål och praktisk handling? Hur samverkar ”vild” biologisk mångfald, odlad mångfald och omgivande landskap? Hur åstadkommer vi en optimal biologisk mångfald i stadsmiljön? Vilka biologiska kunskaper behövs för förvaltningen av biologisk mångfald i urban miljö?
6. Diskurs om närnatur och biologisk mångfald
Diskursen kan ses som ett gemensamt ramverk för diskussionen. Hur problematiseras där förhållandet mellan människor och natur? Det finns starka normativa drag i betydelsen av naturupplevelser. Hur behandlar vi det i våra undersökningar – empiriskt och/eller normativt? Hur används begreppet biologisk mångfald i forskning, samhällelig praktik och politisk retorik?

Intresserad?

Om du är intresserad av någon av ovanstående frågeställningar är du välkommen på våra workshops. Nästa tillfälle att träffa närnaturfolk för att diskutera och initiera nya projekt arrangeras i Göteborg den 2 mars.
Mer info på www.cbm.slu.se/MINNA