Närnaturboken – idéer för att utveckla biologisk mångfald, är ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald. Boken utkommer i februari och distribueras via SNF:s bokförsäljning.
TEMA: NÄRNATURSidensvansens fina ringande läte! Doften av fuktig jord! De färgsprakande lövens rika palett! Runt knuten finns en hel värld att upptäcka – och bevara. Närnaturboken inspirerar och visar hur.

Naturen ger oss upplevelser dagligen, på väg till eller ifrån arbetet, skolan eller dagis. En flock sidensvansar i rönnen som dignar av mogna röda bär. En vaksam skata som bockar och trixar med stjärten. En koltrast som sprätter bland torra löv på jakt efter insekter. Små naturupplevelser som finns nära oss, åtminstone så länge vi omges av träd, gräs och stenar.

Nio grundregler

Upplevelsen kan bli ännu större med lite grundläggande kunskap om biologisk mångfald. Med Närnaturboken vill vi inspirera, ge kunskap och verktyg till alla som arbetar med detta. Boken är ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Centrum för biologisk mångfald (CBM). Vi presenterar mer än 300 olika idéer för hur man kan utveckla den biologiska mångfalden i närmiljön. Idéerna samlas kring en ryggrad av nio grundregler som vi anser borde genomsyra all kommunal planering: att göra naturen tillgänglig, att bevara vild natur, att värna vattnet, att bevara och skapa gröna samband, att göra svarta ytor gröna, att skapa lika många kvadratmeter ny grön yta som bebyggs, att skapa vilda rum i parker och närnatur, att lösa djurens bostadsbrist, samt att utrota den biologiska analfabetismen.

Grundreglerna behövs som en motvikt till de plan­instrument som styr stadsutvecklingen. Idag naggas parker och närnatur i kanten. Vi får allt mindre kontakt med biologisk mångfald. De växter eller djur som vi inte längre ser, anser vi oss heller inte ha behov att sätta namn på. När ingen längre kan namnen blir vi naturanalfabeter. Då får vi svårare att inse betydelsen av att rädda aspgelélaven, hålträdsklokryparen eller den vitryggiga hackspetten.

Mest akut i storstäder

För två år sedan gjorde SNF en enkätundersökning i landets 290 kommuner. Vi ställde, med utgångspunkt från våra grundregler, tio olika frågor om vad de gör för att skapa grönare tätorter. Totalt svarade 159 kommuner (55 %) på enkäten. Sveriges grönaste kommuner är enligt enkäten Stockholm, Örebro, Trollhättan, Norrköping och Huddinge. Det är storstäderna som har störst problem med utarmning av grönstrukturerna. Därför är det också naturligt att de har kommit längst i arbetet med att få en grönare stad. En glesbygdskommun påpekade i sitt svar att ”hela vår kommun är vildmark och vi behöver snarare mer asfalt”. Flera andra mindre kommuner fanns dock med bland dem som fick höga poäng i enkäten.

Sammanställningen visade att närnaturfrågorna finns på kommunernas agenda, men att det behövs  mer idéer, resurser och pengar. Vi tror att Närnaturboken i kombination med olika statliga investeringsstöd kan vara till god hjälp för att komma vidare. Låt närnaturen leva!

Närnaturboken kommer ut i februari. Här är sex tips så länge

:Tysta platser
Skydda tysta områden mot exploatering och buller. I tysta områden ska besökare utan problem kunna uppleva till exempel fågelsången på försommaren.

Bevara ruderatmarkerna
Bevara blottlagda jordytor i hamnar, på industriområden och ödetomter. Där frodas ofta växter som vandrat in från en rad olika håll.

Blåstång
Visste du att blåstången varje försommar förökar sig vid fullmåne? Hjälp tångens ”larver” (gameter) genom att i maj–juni vid fullmåne skrubba bort den övergödningsgynnade grönslicken från en klipphäll i vattenbrynet.

Grönska mot klotter
Klättrande grönska som till exempel, klematis, murgröna, pipranka, humle, kaprifol och vildvin kan bli ett levande skydd och en billig försäkring mot klotter.

Skalbaggsöar
I större fält kan man hjälpa jordlöpare, kortvingar och nyckelpigor att finna ett livsrum, samtidigt som man får naturlig hjälp att hålla efter bladlössen. Skalbaggsön skapas genom att två tiltor plöjs ihop ute i fältet och sås med hundäxing, timotej och luddtåtel, arter som bildar en lämplig livsmiljö för bladluspredatorerna.

Stekelbatteri
Ett stekelbatteri tillverkas av ett knippe bambukäppar eller vassrör som buntas ihop och stoppas in i en konservburk. Batteriet blir boplats för vildbin och solitärgetingar.