Foto: Johnny de Jong
TEMA: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGAREtt startskott för projektet om behovet av död ved var ett seminarium i Helsingfors. Där diskuterade svenska och finska forskare frågan, både vad som gäller kraven på kvantitet och kvalitet.

Riksdagen har beslutat om att uppnå femton olika miljökvalitetsmål (Prop. 2000/01:130, se www.riksdagen.se ). Ett av dessa heter ”Levande skogar” som i sin tur innehåller ett delmål om mängden död ved. Delmålet om vad som ska uppnås senast 2010, är att ”mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad”.

Frågorna är många

Det finns emellertid många frågor kring miljömålet: Är ökningen tillräcklig för att bevara biologisk mångfald? Vilken kvalitet ska den döda veden ha (förutom att den ska vara hård)? Var bör man i första hand satsa på död ved? Vilken betydelse har fragmenteringen av skogslandskapet och biotopsammansättningen i övrigt? Tanken är att miljökvalitetsmålen ska utvärderas efter fem år. Inför den utvärderingen bör åtminstone några frågor ha besvarats.

CBM samarbetar om ved

Inom ramen för Naturvårdskedjan kommer CBM att arbeta med ovanstående frågor. Arbetet görs i samarbete med ett antal forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Mitthögskolan och Örebro universitet och Skogsvårdsorganisationen. Syftet är att titta på hur mycket och vilken kvalitet av död ved som behövs, men också att fundera över vilka faktorer som möjliggör eller hindrar oss att uppnå tillräckliga mängder.

Vid seminariet visade det sig att det pågick en hel del forskning i Finland som är relevant för det svenska miljömålsarbete, både när det gäller tröskelvärden för hur mycket död ved som bör finnas i landskapet och vilka faktorer som påverkar hur olika organismer utnyttjar död ved. Arbetet inom Naturvårdskedjan kommer att resultera i en rapport i slutet av 2003.